En naturdamm för mångfald

Äntligen har jag kommit till skott att göra ett inlägg om den lilla naturdamm som jag ägnat en stor del av sommaren åt att anlägga. Vi har en rätt stor tomt och i och med det känner vi att vi vill passa på att underlätta för den biologiska mångfalden i såg hög utsträckning som möjligt.
Och få saker är väl bättre än just tillgång till vatten – det är ju som bekant en förutsättning för allt liv. Jag håller även på att anlägga en ganska stor ängsmark på en annan del av tomten som vi inte använder, så det kommer att bli ett inlägg för sig!

Med mångfalden i åtanke påbörjade jag alltså projektet under senvåren. Lyckades dock tajma grävandet dåligt till första maj-helgen när det var typ 30 grader varmt… nåja! Jag ville ändå försöka bli klar så snart jag kunde för att dammväxterna skulle få en chans att etablera sig under sommaren.

Så, här kommer anläggandet av vår naturdamm i en rad hiskeligt spontana mobilbilder:

*Till en början kändes det lite dråpligt att gräva allt för hand, men på just denna plats har det stått ett växthus i gissningsvis flera årtionden*. *Vi rev växthuset förra året och slängde allt på tippen, men jorden därunder visade sig vara väldigt lös och därför ganska tacksam att gräva i.*

Ca 60% av jordytan för dammen bestod alltså av denna lösa jord och resterande var mestadels gräs eller gammal åkermark. Givetvis låg där även ett antal skitstora, tunga stenar som jag spettade upp och la åt sidan för att använda senare i och omkring dammen. Är glad att jag styrketränar 3 dagar i veckan när jag håller på med sånt här… haha!

Den geografiska placeringen av dammen råkar även vara optimal då den är i östläge och har sol i stort sett hela dagen. Det är bra eftersom den då värms upp tidigt på våren när groddjur behöver tillgång till vatten. Dessutom tycker många dammväxter om många soltimmar (t.ex. näckrosor) så detta kan vara bra att ha i åtanke när man planerar dammens läge.

naturdamm — Att variera djupet i dammen är även det bra för mångfalden, men överlag är den ganska grund vilket groddjuren och fåglarna gillar. I mitten grävde jag ett riktigt djupt hål på ca 80-100 cm. Tanken med djuphålet är att det ska reglera temperaturen så att vattnet inte blir **för** varmt på sommaren.
Eftersom marken sluttade lite där jag grävde så behövde jag även hålla koll med vattenpasset så att höjdskillnaden inte skulle bli för stor och göra så att allt vatten rann ut i ena hörnet… Detta var trixigare än jag trott, men med hjälp av några långa plankor blev det ändå hyfsat rakt.

*Dags att lägga skyddsduken på plats! Jag räknade på en yta om ca 9-10 kvadratmeter för dammen, och skyddsduken och dammduken behövde då vara betydligt större* *för att kunna läggas ut en bit över kanterna och ner i djuphålet.*

Skyddsduken är egentligen bara till för att skydda dammduken mot vassa stenar och rötter som annars skulle kunna riva sönder den under vattnets tyngd. Men om man t.ex. vill ha en mer öppen yta runt omkring dammen så är det också lämpligt att passa på att bre ut den runt om eftersom den hindrar ogräset. *Jag gjorde så vid den bortre långsidan här där jag ville ha en lite öppnare ”strand”.*

*Och på med dammduken! Jag valde att ta en dyrare EPDM-duk och inte PVC*. Dels för att de är mer tåliga mot temperaturskillnader och skador, men även snäppet snällare för miljön. Gummiduk kostar en del, men jag lyckades faktiskt hitta en stuvbit som matchade måtten jag ville ha ganska bra. Så ett tips är att hålla utkik efter stuvbitar hos leverantörerna – de kommer i alla möjliga storlekar och har man tur kan man fynda sin duk till ett 30-60% lägre pris än om man hade måttbeställt den.
*Gummidukar ska även vara mer följsamma och lättare att justera än plastdukar. Må så vara,* *jag tyckte ändå att det var svårt att räta ut alla veck. Men det blir nog aldrig helt utan veck och det mesta rätar ändå ut sig när man börjar fylla på med vatten.*

Jag hade en tanke om att jag skulle låta dammen fylla sig själv med regnvatten om jag riktade dit ett par stuprännor. Men den idén fick jag snabbt skrota! Denna damm är relativt liten, men den rymmer ändå mer vatten än man kan tro – mellan 3000-4000 liter. ChatGPT informerade mig inställsamt om att även med stuprännor hade det krävts ett antal veckor med skyfall för att fylla upp den… Och med tanke på hur regnsnåla somrarna ofta är så kändes det inte alls värt att chansa.
Det fick alltså bli trädgårdsslang-varianten istället. En fördel med detta var att jag kunde se om och var vattnet skulle kunna rinna över p.g.a. sluttningen. På dessa ställen kunde jag i lugn och ro stötta upp med stora stenar och packad jord under duken.

*Blir man inte lite sugen på att ta sig ett dopp..?*
Skämt åsido. När vattnet var uppfyllt och kanterna stabila kunde jag börja med det som faktiskt kändes allra roligast, nämligen att placera ut alla olika material och växter som skulle få dammen att likna en ordentlig biotop. Jord, grenar och stenar har vi gott om tomten, så det jag köpte från affären (utöver dammväxterna) var några säckar med makadam och sand. Sanden lades främst som en liten strand, och även som ett tunt bottenlager i dammen. Makadam och större stenar ligger främst vid hörnen av dammen, för att skapa naturliga gömställen åt smådjur och för att landlevande djur ska kunna sitta på dem.

Att plantera vattenväxter var något helt nytt för mig, så jag gjorde rätt mycket research innan jag började köpa. Det enda jag visste var att jag ville ha någorlunda inhemska och köldtåliga sorter och även en näckros. Poängen med växter i en naturdamm är ju inte i första hand att de ska vara vackra, utan de ska konkurrera ut alger och skapa skydd och skugga, precis som de gör i sjöar och andra vattendrag. Det jag inhandlade i första omgången blev därför följande: Kabbeleka, näckros, ältranunkel, gul svärdslilja, palmstarr, och flytväxter i form av grodblad och simbräken. Jag satte dem i planteringspåsar och lade även ut en kokosmatta för att täcka över en stor del av gummiduken (närmast i bild). Kokosmattan förmultnar på sikt, men till dess har förhoppningsvis omkringliggande växtlighet hunnit etablera sig ordentligt.
*På bilden ovan ser ni hur det hela såg ut i mitten/slutet av maj.*

Ni kanske också noterade att det har växt upp ett elstängsel runt dammen… Vi bor nämligen i rådjurens högkvarter här på landsbygden. Som bekant mumsar de ju gärna i sig allt som man inte vill att de ska äta, men jag hade aldrig föreställt mig att de skulle ge sig på dammväxterna!!
Nog för att jag vill att djur ska komma till dammen, men rådjuren har bannemig hela socknen full med mat. Dessutom är de ju ganska tunga och en morgon hade de raserat ena kortsidan på dammen när de klivit där och rivit omkring bland grenarna. Så det blev att ta i med hårdhandskarna direkt och koppla på avskräckande stötar.

Ett annat ”problem” som man får räkna med är såklart alger… Växterna är som sagt bra för att skugga och suga upp näringen i dammen och djuphålet kyler ner lite, vilket minskar algernas trivsel. Men en grund damm som ligger i gassande sol hela dagarna kommer nästan garanterat att ha en viss mängd alger. Jag har märkt att det blir extra mycket just under soliga dagar, men betydligt mindre när det är molnigt eller regn. Om det blir riktigt stora sjok med alger så tar jag bort dem, men jag låter det vara kvar lite längs kanterna eftersom flera av insekterna lägger sina larver där.

finsk näckros — Något som dock har gått oväntat bra är näckrosens tillväxt! Den har fått mer än 30 flytblad på knappt två månader och nu är även de första blomknopparna uppe vid ytan. Tänk vad häftigt att de kanske slår ut och blommar om någon vecka, ååh! Jag hade verkligen inte räknat med att den skulle ta sig så bra, särskilt inte efter att rådjuren hade kalasat i sig nästan alla blad i början… Näckrosen är en Finsk näckros (Nymphaea tetragona)*, en inhemsk sort i Finland och därför bra anpassad för klimatet även här.*

En växt som inte har haft samma lycka är ältranunkeln… Jag köpte två plantor och de blev fantastiskt fina och stora med massor av blommor. Tills en dag för någon vecka sedan då de var i stort sett helt borta från en dag till nästa! Rådjuren var såklart oskyldiga denna gång på grund av stängslet, så vi kliade oss verkligen i huvudet kring detta – **Vem har bokstavligen skurit av och käkat upp HELA växten?!**
Min första tanke var hare eftersom det finns gott om dem här. Men harar brukar väl inte slafsa runt i vatten, eller? Google föreslog änder, men de hade definitivt lämnat spår efter sig och de kan inte göra ett sådant här rakt snitt…
*Gåtan fick dock sin lösning en morgon någon dag senare när jag tittade till dammen*; *under ett vallört-blad hörde jag något som smaskade* *glatt och sedan såg jag hur filuren snabbt pyste iväg bort.* *En vattensork! Såklart. De gillar ju vatten och de gillar uppenbarligen ältranunkel, för det är den enda växten den har ätit på.* Men den har verkligen ätit allt, inklusive rötterna. Ältranunkeln ska ju dock vara tålig och om något skott klarar sig så kanske den kan ta igen sig nästa år. Den kommer ju dock inte att vinna kampen mot gnagaren på lång sikt, så jag får nog byta ut dem mot någon av de andra växterna som inte verkar gå hem hos sorken. Nåväl, det får bli nästa års bekymmer!

*Vattensorken är alltså den senaste på artlistan, men dammens allra första invånare blev inte helt oväntat en skräddare. Den dök upp typ dagen efter jag hade fyllt på vatten.*

Enligt mig är dock några av de häftigaste besökarna vid dammen alla olika trollsländor. Men att försöka fota dem i flykten var en utmaning som nästan steg mig över huvudet… Mobilkameran kunde jag givetvis glömma, men även mot min snabba systemkamera hade sländan övertaget. De flesta bilder såg ut som den här ovan.

*Men till slut så!*
Detta är alltså en mosaiktrollslända. Andra trollsländearter som kommer till dammen är bred trollslända och guldtrollslända. I juni månad var där även massor av flicksländor och en och annan mygga...

Utöver dessa djur så har även diverse fåglar, ett 10-tal fjärilsarter, bin och andra insekter varit regelbundna gäster vid dammen. Projektet får alltså sägas vara väldigt lyckat hitintills och det säger ju även något om vikten av tillgång till vattendrag, stora som små…

Jag är långt ifrån en expert på dammbygge, men jag har definitivt lärt mig massor på den här korta tiden, och förhoppningsvis kanske mina erfarenheter och tips kan vara till hjälp om ni någon av er gång går i damm-tankar. Det är verkligen spännande att kunna ta del av vattenvarelsernas värld och jag kommer säkerligen att ha fler damm-berättelser att dela med mig av framöver.

2 kommentarer

Stefan

9 augusti 2026 kl. 4:06 e m Svara

Vilket trevligt initiativ. Där misstänker jag att du kommer krypa omkring med kameran och fånga livet i och omkring. Suverän bild på trollsländan.
KulTur i Natur

10 augusti 2026 kl. 6:59 f m Svara

Det är väldigt trevligt att anlägga och ha en liten damm på tomten jobbet är kul i sig och sedan allt som kommer. Jag gjorde en liknande som du gör för många år sedan. Det var så fint att se grodor i dammen och fåglar som badade allt annat liv som frodades där i och intill dammen. Efter några år köpte jag en färdiggjuten i plast som var djupare och hade fler nivåer av olika djup.

2 kommentarer

Stefan

KulTur i Natur

Lämna ett svar Avbryt svar