Men hallå vad tiden rinner iväg! Inser att jag inte har bloggat på hela september, och snart är denna höstens första månad vid sitt slut… Trädens färger har börjat skifta så smått i rött och gult, luften är frisk, och jag har börjat sticka årets första vantar (även om det lär dröja några veckor innan det är dags att faktiskt använda dem).
Men mitt i denna övergång till riktig höst, så har jag precis avslutat mitt andra stora projekt som jag påbörjade i sommar utöver dammen – att anlägga en ängsmark!
Som med mycket annat i livet så hade jag liten eller ingen erfarenhet av att anlägga ängsmark, men tja… ”hur svårt kan det vara” tänkte jag i vanlig ordning. Och i detta hade jag faktiskt rätt! Förutom den rent fysiskt krävande biten så är det faktiskt inte alls särskilt svårt att förbereda ängsmark. Det blev såklart en del googlande för att optimera projektet så mycket som möjligt, och givetvis fanns det många bra tips att hämta hos ängsmarks-gurun själv, Slåttergubben!
Hur som helst tänkte jag i detta inlägg visa processen. Håll till godo med halvtaskiga mobilbilder eftersom jag aldrig orkar ta med systemkameran ut när jag grejar i trädgården, haha.
Vi hade en rätt stor del av tomten som bara stod och växte igen, så jag tänkte att den är en utmärkt plats för ängen eftersom den också har sol i stort sett hela dagen. Jag tog ingen före-bild på platsen, men den bestod till typ 70% av brännässlor, och i övrigt massor av vitmåra och gräs. Detta slog jag bort med lien i ett första skede, och sen…
…grävdags! Ytan är på cirka 80 kvadratmeter och eftersom jag grävde för hand så tog det ett antal veckor. Jag plattade till jorden med vältan allt eftersom eftersom jorden var ganska lös där brännässlorna växte.
Det viktiga var att verkligen skala av hela det övre växtlagret så att marken blev så bar som möjligt. Ängsväxter är nämligen inte så konkurrenskraftiga, så för att ge dem en någorlunda början är det bra om det växer så lite som möjligt av andra saker där.
Äntligen sista rutan med brännässlor! Vilken lättnad det var att riva av den.
Tada! En fin yta som är redo att börja ge pollinatörerna och andra varelser en trivsam miljö.
Jag byggde för övrigt en provisorisk hässja där jag hängde upp gräset som jag slog. Dock vet jag inte riktigt vad jag ska göra med gräset från ängen framöver. Vi har ju inga hästar, kaniner eller andra djur som vi kan mata… nåväl, det ser ju fint ut om inte annat!
Medan jag grävde hittade jag även sjukt mycket plastskräp. Som om ett gäng Ica-kassar blivit strimlade och spridda över marken under åren… Det var nästan omöjligt att få bort varenda liten bit, men jag gjorde mitt bästa för att samla upp det och slänga.
Jag blev klar med grävandet någon gång i augusti, men själva sådden behövde vänta till september. Därför blev det ett antal veckor med att bara hålla efter det värsta ogräset och ta bort rötter som jag missat.
Envisa rackare!
Dags att så ängsfröna! Jag köpte fröna hos Slåttergubben och valde varianten ”Normaläng” som ska passa bland annat för gammal åkermark som ju detta är. Innehållet är en blandning av fröer med cirka 75% av olika gräs och 25% örter.
Så här ser alltså ängsfröblandningen ut i påsen…
…och så här ser den ut på marken! Nu är tanken att fröna ska ligga till sig under hösten och vintern för att sedan ha en bra start att börja gro till våren.
Det blir spännande att se hur ängsmarken tar sig nästa år alltså. Även om det första året inte lär bli exceptionellt på något sätt så blir det förhoppningsvis en bra början. En ängsmark tar trots allt många år på sig att bli optimal. Fortsättning följer alltså!
