-
Om konspirationsteorier – töntigt och intressant!
Alla har vi hört talas om konspirationsteorier av ett eller annat slag; månlandningen, 9/11, chemtrails, Illuminati… För att bara nämna några!
Jag är av den uppfattningen att konspirationsteorier är precis vad de låter som – teorier. En teori måste man kunna bevisa att den stämmer innan den kan bli accepterad som en sanning. Men visst finns det konspirationsteorier som faktiskt har visat sig vara sanna! Finns en intressant video om det här.
Men det är inte dessa som inlägget ska handla om, utan snarare allmänna tankar kring konspirationsteorier, samt de teorier som jag tycker är mest spännande!
När jag gick i skolan skulle skulle vi göra egna arbeten om valfri konspirationsteori. Jag valde Estoniakatastrofen på Östersjön 1994. Och ni kan tro att det fanns en hel del tänkbara konspirationer kring olyckan, jösses! Den vanligast återkommande var att fartyget Estonia användes för att smuggla vapen från baltstaterna, och att man sänkte fartyget avsiktligt för att slippa påföljder… Jag minns att det fanns en hel del hål i dessa teorier, och som med de allra flesta konspirationsteorier så leder spåren oftast ingenstans. Det är nästan alltid den första förklaringen som är den riktiga och den mest logiska när sådana här olyckor och katastrofer inträffar, även om man heller inte alltid kan bevisa att förklaringen är riktig.
Om man då bortser från konspirationer vid olyckor… vi har en mängd konspirationsteorier som har hängt med under flera decennier, till och med århundraden!
Den jag tycker är mest intressant av dessa är Frimurarorden. Detta sällskap har existerat ända sedan medeltiden, och är än idag relativt livskraftig även i Sverige. Exakt vad de gör vet bara medlemmarna själva, och det är just detta som har gett upphov till de många teorier som finns. Många kända presidenter, politiker och artister har varit medlemmar i Frimurarorden genom historien, och verksamheten och dess organisation fortsätter att vara ett av de stora mysterier som människan skapat.På tal om mysterier så finns en annan väldigt känd konspirationsteori – den om Area 51 i Nevada, USA. Det har spekulerats ända sedan 50-talet om vad som egentligen pågår bakom stängda dörrar vid Area 51. Det vanligaste är att man tror att CIA gömmer utomjordiska varelser och föremål i området, och håller det hemligt för resten av världen. Det finns ju x antal filmer och böcker om detta, men det som fick mig att börja tänka till lite mer kring Area 51, var när jag (såklart!) hittade ett youtube-klipp om ämnet. Klippet är bara ca 5 minuter långt och utgörs av en man som ringer in till ett radioprogram. Mannen påstår sig ha arbetat vid Area 51, men nyligen blivit uppsagd av medicinska skäl. Han låter fullständigt utom sig av rädsla och ångest när han talar. Och när han berättar om vad som pågår vid Area 51 så blev till och med jag tårögd!
Självklart kan det vara fejk, men då måste jag säga att det är otroligt bra gjort! Det allra märkligaste är att samtalet bryts mitt i och mannen hinner inte avsluta sin berättelse. Radioprogramledaren hävdar bestämt att detta aldrig hänt förut, och de blev tvungna att ta till ett backup-system för att kunna fortsätta programmet. Mannen som ringde in hörs aldrig av igen.
Vem eller vilka var det som ville stoppa mannens information från att komma ut? Foliehatt-varning på detta!Den tredje, och kanske lite roligare konspirationsteorin handlar om att många av våra ikoniska artister och skådespelare som avlidit kanske inte alls har lämnat jordelivet. Istället tror många att exempelvis 2Pac, Michael Jackson, Freddie Mercury, Bob Marley, Whitney Houston, med flera helt enkelt tröttnade på rampljuset. Därför fejkade de sin egen död, för att kunna dra sig tillbaka i lugn och ro. Och vem vet, kanske sitter de alla på en strand i Karibien idag och sippar på en piña colada…?
Vad tror ni om dessa konspirationsteorier? Är det bara folk som har för mycket fritid som tänker så här, eller kan det ligga nånting i teorierna?
Until next time!
-
Sverige har ett vackert hjärta av sten.
Ett hjärta av sten behöver inte vara negativt… Jag brukar säga att historien gör sig påmind där man allra minst anar det. Men många gånger gör den sig såklart påmind där man faktiskt förväntar sig att den ska göra det. Och sådana exempel finns det många av här i Bergslagen! Bara i Norberg gör sig historien påmind genom exempelvis namn på platser och områden – många namn börjar eller slutar på ”berg” eller ”hytta”, kopplat till den gamla tidens gruvdrift och närheten till bergen. Men det finns minst lika många fysiska platser här som tycks ha frusit i tiden. Som att de bara väntar på att någon ska dra igång dem igen till det syfte som de ursprungligen uppfördes för. Ni vet som när man bara lägger ner det man håller på med för tillfället, för man vet att man strax kommer tillbaka och fortsätter. Sen blir det kanske liggande i decennier, eller århundraden, vem vet…
Här i Bergslagen kretsar som bekant det mesta kring gruvdriften, även om den lades ner för omkring 40 år sedan. Den första verksamheten startade redan för 900 år sedan i form av järnframställning med masugnar.
Man kan säga att Sveriges industriella hjärta började att slå just här, i Norberg, Bergslagen. Och det skulle fortsätta att slå ända fram till 1970-talet, då verksamheten inte ansågs lönsam längre.Men vart man än går så ser man hur mycket de vidsträckta bergen har betytt (och fortfarande betyder) för människorna och samhällena här.
Carl von Linné hyllade Norbergs socken med den malmrika jorden under sin Bergslagsresa, och forskare, turister och historiefanatiker fortsätter att färdas hit för att uppleva det arv som bergsmännen lämnat efter sig.Ett stålglänsande hjärta av sten. Järnmalmen finns fortfarande att hitta överallt.
Som jag beskrev i ett tidigare inlägg så är slaggsten ett permanent inslag i hela Bergslagen!
Stora gruvan i Klackberg. Här har tiden definitivt stått stilla, bergen och skogen smälter liksom samman med gruvlämningarna.
I vissa av gruvhålen blir vattnet klarblått på grund av någon mineral, minns dock inte vilken, någon som vet?
Bergsmäns-barn, tidigt 1900-tal
I Klackberg finns det gott om gruvhål, gångar och grottor. Hit går man på egen risk, gruvfrun kan vara var som helst!
Until next time!
-
Tillbaka i det uråldriga Bergslagen
Idag är det dagen vi kallar för juldagen i Sverige, medan resten av världen firar julafton. För mig innebär det i år att jag spenderar juletiden hos familjen i mitt barndoms Bergslagen, närmare bestämt Norberg och Fagersta!
Det är alltid en lite märklig känsla att komma hit. Jag är uppvuxen i Norberg, men det känns inte som att jag kommer ”hem”. Jag kan varenda gatsten utantill, och allt är sig likt. Men jag känner mig som en utböling och jag har egentligen ingenting att komma tillbaka till (med undantag för mina föräldrar som bor i trakten!).
Det är faktiskt inte mycket som förändras alls i såna här orter under årens lopp, och det är nog det som är charmen på ett sätt. Det är samma släkten, samma stadsdelar, samma arbetsplatser, butiker och skolor som funnits under decennier, i vissa fall till och med i sekel!
Personligen har jag nog lite hatkärlek till Bergslagen. Jag flydde fältet så fort jag gått ut gymnasiet och lovade mig själv att aldrig komma tillbaka, mer än på besök.
Och det är nog just det jag är, en besökare. Jag är en av de där få turisterna som hittar till orten och kikar runt. Men jag har levt stora delar av mitt liv här och jag skulle fortfarande kunna guida turister, trots att jag inte bott här på snart 10 år. Norberg är en del av mig vare sig jag vill eller inte, och på senare år har jag nog lärt mig att acceptera och uppskatta det. Jag älskar naturen, historien, tystnaden, lugnet. Förr fick det mig att krypa på väggarna – jag hatade tystnaden, och alla människor som man kände fast man inte kände dem. Att komma från Stockholm och Uppsala till Norberg är som att komma till en annan värld. Men dessa orter kompletterar nog varandra fantastiskt bra, och jag känner mig lyckligt lottad som idag har möjligheten att bo i och njuta av båda dessa världar!Önskar er alla en fin helg och god fortsättning!
Until next time!
-
En liten julhälsning från tomtenisse och hans får
Som utlovat kommer här en liten hälsning och en bildserie med min tomtenisse Tomtis och hans lilla får i huvudrollen!
Tyvärr var det inte mycket till snö ute, men julkänslan finns nog där ändå!God Jul allesammans!
Tomtis balanserar på stenar
Ute på hal is…
Tomtis i sanden (ingen julkänsla just här, jag vet…)
Tomtis på en mossig sten med lite snö och bajs runt omkring
Fikapaus på parkbänken eftersom allt poserande tar på krafterna
Ovanpå ett nedfallet träd, lite variation behövs ju!
Närbild med förförisk blick
Tomtis on top of the world i solskenet!
Until next time!
-
Det spökar dagen innan julafton…
Minns ni tv-programmet Det spökar som visades på kanal 5 någon gång i slutet av 90-talet? Jag minns det med skräckblandad förtjusning (men mest med skräck…). Jag var runt 8-9 års-åldern när det sändes och jag kommer ihåg att vissa avsnitt fick mig att drömma riktigt djävulska mardrömmar! Därför tyckte jag tydligen att det var en bra idé att försöka hitta serien på nätet för att ta reda på om den verkligen var så läskig…
Inte nog med att flera avsnitt faktiskt finns på youtube, Det spökar är betydligt läskigare än vad jag ville minnas ( och jag vägrar erkänna att jag antagligen blivit fegare med åren).
För er som inte sett serien, så handlar den om olika platser i Skandinavien där det sägs att det spökar. Mestadels rör det sig om gamla slott och herrgårdar, men även till exempel teatrar och skärgårdar. Programmet leds av skådespelaren Torsten Wahlund, som ju har en väldigt karakteristisk röst och jag tycker personligen att han är som gjord för ett sånt här program! Det låter som att det egentligen är han som är den som hemsöker alla dessa platser, och man gör bäst i att hålla sig borta.
Som historieintresserad så är ju serien väldigt bra också eftersom man får en bra backstory till de olika platserna som serien handlar om.
Nedan har jag lagt upp ett av de (enligt mig) läskigaste avsnitten – Grinderslevs kloster i Danmark. Passar bra mitt i julstöket!Kvalitén är inte den bästa, men det beror väl troligtvis på att det är bandat från VHS och sen överfört, lite charmigt osynkat så där?
https://www.youtube.com/watch?v=-XtSlosSl1Q
Det är lite nostalgi att titta igenom avsnitten som finns tillgängliga. Det värsta mardrömsbränslet är ljudeffekterna och musiken som används. Jag blir livrädd trots att det är mitt på dagen och strålande sol ute…
Det blir till att googla kattungar efter detta!Until next time!
-
Stenar, mossa, träd och mystiskt solsken
Det verkar som att vädergudarna har hört mitt gnäll ännu en gång! Igår klagade jag ju över det kompakta mörkret, och idag sken faktiskt solen en kort stund på förmiddagen. Men det var ett lite mysko solsken tyckte jag – det var liksom mörkt och ljust på samma gång. Lite som skymningsljus, trots att det var mitt på dagen. Jag vet inte om den typen av solsken har något namn, men jag brukar kalla det för alfheim. Alfheim var alvernas boning i den nordiska mytologin, och jag tänker mig att ljuset borde vara lite så där mystiskt och dunkelt där…
Dan före dan och allt, men utan snö och med flera plusgrader ute så är julstämningen inte på topp, inte för min del iallafall.
Men man får göra det bästa av situationen och jag tycker ändå att dagens vandring bjöd på fin stämning i alfheim-ljuset!Jag fotade även en väldigt gullig liten bildserie som jag tänkte lägga upp på julafton!
Någon eller några har ställt upp en jättelång rad med balanserade stenar längs ett promenadstråk. Tufft!
Passade på att resa upp ett av konstverken som blåst omkull. Det är faktiskt enklare än man tror att balansera stenar på varandra!
En skog av tistlar. Där vill man inte råka snubbla in…
En skog av björk. Här vill man däremot snubbla in, för detta område är fantastiskt vackert året runt!
Utsiktsplatsen, en av Upplands högsta naturliga punkter. I mitten av bilden syns silhuetten av domkyrkan och slottet, 4 kilometer bort
Té-paus! Även om det var plusgrader så blåste det en hel del uppe på åsarna. Landskapet runt omkring är nästan helt platt
Det gamla trädet som slutat växa eftersom myrorna tagit över dess rötter
Den här bilden tyckte jag fångade alfheim-ljuset ganska bra. En mystisk sagoskog med allsköns osynliga väsen…?
Träden här är för övrigt extremt gamla, och det växer nästan löjligt mycket långmossa överallt, ut på minsta trädgren!Until next time!
-
Vintersolstånd – när vårt nordiska mörker dominerar.
Idag är det vintersolstånd och årets kortaste dag. Och den känns ovanligt mörk i år tycker jag. Visserligen lyser solen oftast med sin frånvaro den här tiden på året, men det är lite som att det lagts något slags filter av mörker över himlen och marken. Solen stiger som bekant knappt upp alls idag, och troligtvis så är avsaknaden av snö också en bidragande orsak till att mörkret känns så himla påtagligt.
Men jag bestämde mig ändå för att ta en promenad ute i det fria för att försöka fånga det lilla av dagen!
På fredag beger jag mig mot mina hemtrakter i Bergslagen för att fira jul. Jag har inte varit där sedan i somras, men nu känns det som att skogen, sjöarna och bergen kallar en hem! (och julmaten, definitivt!)
Är/var det förresten sol någonstans i Sverige idag?Den här bilden togs för bara en vecka sedan. Då var det minusgrader, flera decimeter pudersnö och solsken…
Det verkar som att vädret inte riktigt kan bestämma sig!Idag känns det snarare som att det är typ oktober, och inte 3 dagar till julafton. Även naturen tycks vänta på en redig vinter!
När fågelholkarna har lagt sig i ide så vet vi att vintern är på intågande…eller?
Det är som att hålla andan innan man dyker ner i vattnet, men det där dyket kommer liksom aldrig. Och om det kommer så varar det alldeles för kort tid!På marken syns fortfarande grönskande blad och växter som en kontrast mot de vissnade löven. Jag såg till och med en buske med flera nyutslagna knoppar! Det känns som det är nånting som inte stämmer…
Till och med träden verkade lite uppgivna och det var en väldigt tryckande tystnad i skogsdungen. Jag tycker alltid att skogen är en upplyftande plats, men inte ens den kan undkomma detta långdragna mörker.
Until next time!
-
Världen fortsätter att blöda… ska ondskan segra?
Jag brukar skriva ett inlägg varje dag, men igår orkade jag verkligen inte. Efter terrordådet i Berlin igår så kände jag bara för att lägga mig ner på marken och kapitulera. Varför ska man ens försöka kämpa när oskyldiga människor är så chanslösa mot ondskan? Jag har tack och lov inte drabbats personligen (ännu) av terrordåden, men jag blir ändå så fruktansvärt påverkad när sådant här händer. Känner mig både fysiskt och psykiskt uppgiven. Och då kan jag inte ens föreställa mig hur det känns för anhöriga till de tusentals oskyldiga människor som dödats i terrordåd. Bara i Europa är vi ju uppe i hundratals dödade på lite över ett år… Och ondskan kommer att fortsätta. Det kommer att ske om och om igen ända tills våra makthavare fattar att de måste göra något väldigt radikalt åt saken. Vi kan inte tillåta sådan naivitet i ett modernt samhälle. Är religionsfriheten verkligen värd alla dessa offer?
Saken blir ju inte bättre heller av att vissa medier försöker vrida dåden till något annat än de är. Terrordåden är inte spelkort som högerextremister kan dra för att stärka sina poäng. Terrordåden är handlingar utförda av hjärntvättade avskum och har som enda syfte att döda – utrota.
Om jag ska vara helt ärlig så är jag också väldigt rädd för att när det sker i Sverige så kanske jag eller någon nära till mig är där. Det ska inte behöva hända någon så klart, men det gör det. Många menar att om man är rädd och låter sitt liv påverkas av sånt här så har terroristerna vunnit.
Men det är fel.
Terroristerna, i det här fallet islamisterna, struntar fullständigt i om vi blir rädda för att ta tunnelbanan. Deras mål är att fullständigt utplåna västerländska demokratiska värderingar och alla människor som är en del av detta. Men det kommer de aldrig någonsin att lyckas med och det tror jag att de vet. Därför dödar de hejdlöst istället i tron att de gör sina sagofigurer en tjänst och att de kommer ha sitt på det torra.So much death.
Att en fantasyfilm kan vara så applicerbar på samhället…
Men frågan återstår, vad kan vi göra mot sådant måttlöst hat?Ja, det blev inget vidare muntert inlägg, men jag kände verkligen att jag behövde få ut mina tankar.
Jag vill också önska er en trevlig julvecka trots den dåliga starten!Until next time!
-
Medium – kan det vara världens svåraste yrke?
Efter att ha sträcktittat på Det Okända idag, så har det slagit mig vilket extremt svårt yrke medium måste vara! Oavsett om man tror på spökerier och medium eller inte så kan man inte låta bli att beundra dessa personer. Som ”rationell” akademiker så vill jag ju gärna hitta vetenskapliga bevis och naturliga förklaringar till allting, men samtidigt så tror jag ganska mycket på intuition och jag använder nog min egen intuition ganska mycket.

De döda kan inte längre tala, iallafall inte på det sätt som vi levande gör… Skeptiker menar ju ofta att medium som lyckas bra är väldigt skickliga på att följa sin intuition, chansa, eller använda sig av så kallad cold reading. Cold reading innebär att man läser av allt ifrån kroppsspråk och tonlägen till klädstil och heminredning hos folk. På så vis kan man hitta punkter som stämmer in på personen i fråga, eller få dem att avslöja saker genom att ställa väldigt generella frågor. (Alla har ju t.ex. en trasig klocka hemma eller har varit med om någon typ av olycka…) Personligen tycker jag det är ganska lätt att se vilka medium som använder mycket cold reading, och vilka som tar sig fram på andra sätt. Men så finns det ju de där gångerna, även om de är få, då medium verkligen träffar mitt i prick utan några som helst hjälpmedel mer än de andar som de hävdar att de ”talar” med.
I ett av avsnitten förklarar mediet Birkan Tore (som jag för övrigt tycker verkar vara helskön!) att andar inte kan prata eftersom de inte längre har några fysiska stämband. Istället använder sig andarna av känslor och energier för att förmedla det de vill ha sagt… och den förklaringen kan jag faktiskt köpa på sätt och vis. Jag beskrev ju i ett tidigare inlägg vilka belägg det kan tänkas finnas för återfödelse. Enligt Einsteins teori kan ju energier inte ”dö”, utan de omvandlas bara till någon annan typ av energi. Detsamma borde ju i så fall kunna gälla spöken och andar – de använder sig av energi för att flytta på saker, skapa ljusfenomen, eller påverka de levande på ett visst sätt.
Men vad är det då som gör ett medium till ett medium? Kan man verkligen göra karriär genom att chansa sig fram?
Rimligtvis borde ju vem som helst kunna få andar att förmedla saker till sig om det är så att de använder sig av energier, och det lär ju vara slumpen som styr när och var saker och ting sker. Kanske måste man ha något speciellt attribut eller egenskap för att spökena ska anförtro sig åt en?
Om det är så, så kan man undra varför det då finns så många exempel på riktiga skeptiker som upplevt paranormala saker och spökerier som de helt enkelt inte kan förklara? Kanske var förklaringen alltför komplicerad eller alltför enkel? Eller kanske hade de inte de rätta egenskaperna för att ta emot det som spöket ville förmedla?
Vad tror ni, är medium bara bluffare, eller kan de ha förmågor som vi andra bara inte förstår/vill förstå?Until next time!
-
Varning för läskig video! Titta på egen risk…
…men berätta gärna vad ni tyckte om ni bestämmer er för att titta på denna youtubevideo. Utan att avslöja alltför mycket kan jag ju säga att den visar bilder som tagits genom historiens lopp på allt ifrån mannekänger, till väldigt ”disturbing” medicinska experiment och tillstånd… (Finns det förresten något bra ord för disturbing på svenska?)
Ända sedan kameran togs i bruk under 1800-talet så har ju människor lyckats fota de allra mest galna och underliga saker. Många foton är självklart fantastiska och kultförklarade och jag tycker personligen att kameran är en fantastisk uppfinning!
Men dagens video hör till temat ”en del av mig ångrar att jag kollade på den här videon, men den är så intressant så jag letar vidare efter liknande videos och nu ångrar jag att jag inte nöjde mig med den första videon.” Charmen med youtube är ju att man verkligen kan hitta allt mellan himmel och jord utan att behöva anstränga sig överhuvudtaget, många gånger rent av mot sin vilja! Från att jag tittade på nyhetsankare som skrattar och gör bort sig, så hamnade jag helt plötsligt på den lite mörkare sidan av youtube. Jag har någon slags fascination för läskiga och bisarra saker, och denna video är en av många som får mig att fundera på vad människor egentligen håller på med bakom stänga dörrar…
Framförallt är det bild nummer ett som etsade sig fast på näthinnan för mig. Vilket hemskt öde för den drabbade personen. Min naiva och hoppfulla sida hoppas att han klarade sig bra och fick den hjälp han behövde. Men min rationella sida säger att så var nog tyvärr inte fallet med tanke på hur pass gamla bilderna verkar vara…
Här kommer iallafall en bild på söta träbjörnar i vinterdräkt som kompensation för de läskiga bilderna i klippet. Until next time!

































