Naturligt
-
Kungsgård, vårjakt och solsken i silverstaden
Idag har jag spenderat i stort sett hela dagen i Sala. Jag och pappa drog ut på ett efterlängtat fotosafari som började vid Väsby kungsgård och slutade halvvägs mot silvergruvan.
Denna kungsgård är idag ett litet museum, men den har varit en väldigt viktig byggnad historiskt sett! Sala var ju rikets ekonomiska hjärta från medeltiden fram till stormaktstid tack vare allt silver man bröt här. Väsby kungsgård fungerade då som bostad när regenterna kom för att titta till gruvindustrin.En kungsgård som huserat många kungligheter…
Pappa är expert på macrofotografering och jagar gärna insekter att fota! Själv föredrar jag landskap och naturmotiv…
Fikadags vid Måns Ols som ligger väldigt vackert vid sjön!
Skogarna kring Sala är som hämtade ur en John Bauer saga!
Att smyga på fjärilar är sjukt svårt!
Det finns helt fantastiska promenadstråk längs kanalerna och in i skogarna runt staden
En riktigt skön dag med massor av lugn och vackra intryck. Känns som att det behövdes efter denna hemska helg…
Fick även med 3 liter kristallklar björksav av pappa, som är betydligt bättre än mig på att sava björk! Enligt honom beror savens klarhet på mängden kalk i grundvattnet (och Salatrakten består typ bara av kalksten!)
Har våren kommit till er också?Until next time!
-
Björksav – det där lilla extra!
Idag har jag varit ganska seg eftersom det blev en ganska sen kväll igår… Jag och Jonas firade min födelsedag i förskott med en fyrarätters middag på restaurang Aaltos. Jag måste säga att det var bland det godaste jag ätit på väldigt länge! Så har ni vägarna förbi Uppsala och gillar elegant 70-tals funkis – gå dit!
Efter middagen blev det pubrunda i äkta studentanda innan vi slutligen vinglade hem på cyklarna medan vill höll en konversation på fylledanska. Bästa kvällen på länge!Kände dock att jag behövde göra nånting vettigt idag, så jag cyklade iväg i det fantastiska vädret för att sava lite björk! Om man gillar sånt så är det bästa tiden nu (åtminstone i Mellansverige).
Egentligen gillar jag inte att tappa björksav så värst eftersom det skadar träden. Plus att det tar ganska lång tid… Men det är en sån där vårsyssla som har hängt med jämt, typ som att lägga undan vinterjackan och ta fram solbrillorna!
Dessutom är det ju rätt nyttigt då det innehåller en massa mineraler och vitaminer från träden och marken.Så här kan det se ut när man tappar björksav! Om ni vill göra detta själva, så kom ihåg att täppa igen hålet med en pinne efteråt så att inte trädet står och ”läcker”. De kan faktiskt dö av det!
Passade såklart på att resa lite stenar! Det här stället gissar jag har varit en gammal husgrund eftersom det ligger fullt med stenar utspridda på en liten yta…
Små gulliga videkissar!
Ett glas grumlig björksav? Yes please!
Until next time!
-
Det susar i säven… nåt djävulskt!
Den där känslan när man för första gången på året kan cykla utan vantar är helt oslagbar! Då vet man att inget kan gå snett de närmaste timmarna.
Idag har det varit snudd på sommarvärme här i Uppland och extremt blåsigt!
Men det hindrade inte en friskus som mig från att cykla ut på äventyr bland säven och stenarna. Ska kanske tillägga att jag hade medvind hela vägen hem sen, och det gjorde ju inte saken värre direkt! Dessutom såg jag en massa tussilago längs vägen, vilket gjorde saken om möjligt ännu bättre! De lyser verkligen upp marken som små knallgula solstrålar.Jag hade tänkt att jag skulle sitta hela dagen i värmen och balansera stenar. Men eftersom det blåste utav bara djävulen, så blev det helt enkelt inte så stabila stenstoder…
En rolig grej var ändå att flera av mina stenstoder från tidigare faktiskt stod kvar och trotsade vädrets makter!Försöker blockera vinden med min massiva kroppshydda. Det gick sådär!
Eftersom säven är så mjuk i detta område så hämtade jag en massa stenbumlingar för att bygga en liten ”grundplatå”. Det gick helt okej!
Denna tyckte jag liknade Musse Pigg så pass mycket att jag döpte den till Sten-Musse!
Eftersom det blåste så mycket så ville inte mitt hår ligga still, och till slut så jag bara hår…
…och när vinden blev ohanterlig så gav jag upp och sveptes med av den istället!
Man kunde bokstavligen luta sig mot vinden utan att ramla. Tänk vad roligt om man hade haft en drake i detta väder!
Until next time!
-
Pollenallergi och Historien om Jorden
Här ligger jag utslagen i pollenallergi…
Precis som alla andra år så är jag naiv och tror att jag ska slippa skiten just detta år. Men icke!
Igår kom pollenmaffian på besök, ironiskt nog samtidigt som det föll typ 3-5 cm snö här i Uppsala! How?!
Nåväl det är bara att gilla läget, det brukar trots allt gå över på 4-6 veckor för min del. Inget att hänga upp sig på…Jag hade egentligen tänkt fortsätta med serien om väsen och varelser i folktron idag, men så kom jag på att jag bara måste visa en dokumentär som jag verkligen älskar! Den är gjord av National Geographic och handlar om hur vår planet blev till. Även om det är lite sämre youtube-kvalitet så är den otroligt väl berättad!
Jag brukar tycka att såna här dokumentärer kan vara lite långdragna och jobbiga att hänga med i, men denna fångar mig direkt i resan genom tid och rum!
Dock kan jag inte låta bli att undra hur man kan veta allt det här?? Saker som skedde för miljarder år sedan kan ju omöjligt vara så enkla att förstå och belägga. Eller?När man tittar på sånt här så inser man hur otroligt små och obetydliga vi alla är i detta eviga universum. Vår tid är bara ett kort ögonblick i oändligheten.
Så har ni 1,5 timme över – se detta!Helt plötsligt känns min pollenallergi inte så relevant längre…
https://www.youtube.com/watch?v=SYOarZKipnU&t=3846s
Until next time!
-
Balansera mera!
Idag har jag spenderat i stort sett hela morgonen och förmiddagen ute.
Katten väckte mig genom att jama högljutt vid sjutiden. Egentligen så vill hon ingenting, hon vill bara att jag ska gå upp och börja dagen liksom…
Tack för att du har pli på mig, katt!
Som tur är så är jag ändå en sån där person som inte kan sova när solen har gått upp. Jag vaknar liksom naturligt av ljuset, vilket i och för sig är rätt skönt!
Tanken var ändå att jag skulle gå ut för att se om man kan börja sava björk snart här i Uppis! Eftersom det har varit omkring 5-10 plusgrader här senaste tiden så borde det vara dags snart. Dock så verkar inte tjälen i marken ha släppt riktigt än, så det blir att vänta någon vecka till…
Förutsatt att det inte kommer ytterligare en käftsmäll med snöstorm och minusgrader som det kan göra ibland den här tiden på året!Eftersom det är relativt ”varmt” ute nu också, så passade jag på att samla ihop lite stenar för att balansera.
Ändå sen jag var liten har jag älskat att leka med stenar och bygga stenfigurer. Det är ett bra sätt att rensa tankarna samtidigt som man utmanar sig själv!Rasar det aldrig? brukar folk fråga.
Jodå, hela tiden!
Men det är nog det jag gillar med att balansera stenar. Efter X antal misslyckanden så lyckas man till slut med det omöjliga!Ofta är det dock enklare än man tror. Det handlar egentligen bara om teknik och en gnutta tålamod…
Flyttfåglarna återvänder!
Until next time!
-
Ur vinterdvala till doften av gamla byggnader…
En av de bästa dofterna som finns är enligt min åsikt doften av gamla byggnader!
Gammalt trä från byggnader, blandat med tjära och kåda som värms upp i solen, eller fryser i vinterdvalan.
Just denna doft hänger i luften kring kyrkan i Gamla Uppsala och vid Disagården, som är en hembygdsgård med byggnader och replikor från bondetiden.
Nu när solen har börjat värma upp marken på riktigt så sprider sig doften med vinden runt hela området, och det ger ett sånt välbehag!
Som nybakta kanelbullar, fast bättre!Häromdagen kände jag dessutom hur jag fick en ny energi som jag inte haft på flera månader. Nästan som en uppenbarelse!
Senaste månaderna har jag nämligen känt mig lite frånvarande. Som att jag gått på tomgång istället för på min vanliga enorma energitank. Vet inte riktigt vad det beror på, men jag tror att vädret har spelat en ganska stor del i det. Om vädret är grått så blir jag grå liksom! Och jag tycker att den här hösten och vintern har varit en av de mest långdragna hittills. Jag älskar vintern, men nu känner jag att det är dags för livet att återvända, både ute i naturen och i mig själv.Just som jag kände häromdagen att energin återvänder, så kände jag också att väntetiden och vinterdvalan är över…
Solen skiner, fåglarna kvittrar, och de gamla byggnaderna börjar dofta mystik och svunna epoker! Allt som är underbart samlas i en kraftansträngning för att sprida sin energi och sitt ljus.
Redo för våren!Här gick jag och sjöng The Road Goes Ever On som Bilbo Baggins. Lycka!
I balans igen, känns förjäkla bra!
Until next time!
-
Videung och vårens välkomnande
Jag hör nog till den där lilla skaran människor som inte tror på vårens ankomst förrän man får riktiga fysiska bevis!
Det vill säga tussilago, flyttfåglar, krokusar, videung, etc.
Självklart ankommer våren lite olika beroende på var i landet man bor, men en sak har jag lärt mig: Mars är inte en vårmånad! Åtminstone inte första halvan av månaden. Och oftast inte andra halvan heller…
Jag vet många som började prata om vår redan i februari och det är ju fullständigt orimligt! I Sverige blir det aldrig vår i februari, oavsett vad termometern visar. Kanske om 50-100 år kommer våren att anlända så tidigt, men inte nu.
(Sen är jag möjligtvis lite gammaldags av mig…)
Dessutom fyller jag år i början av april (oftast kring påsk) och på många sätt har det blivit en mätpunkt för mig om att våren är framme.Men idag var en sån dag då våren definitivt kändes i luften, så jag får nog ge efter lite helt enkelt!
Vintern drar sin (troligtvis) sista suck här i Uppsala…
Tistelskogen står dock kvar, helt obekymrad om årstidernas svängningar
Videung! Om inte detta är ett vårtecken så vet jag inte vad som är det.
Detta träd och dess omgivning är lite spännande. Här brukar viking-reenactors hålla olika typer av blot! Snart dags för vårblot kan jag tänka mig?
Om ett par veckor är det också dags att sava lite björk. En vårsyssla som hängt med sedan barnsben!
Har ni upptäckt några vårtecken där ni bor?
Until next time!
-
Spinner som en katt!
Varför spinner katten?
Detta är nog en fråga som ställts minst lika många gånger som frågan om varför det inte finns ett IKEA på Gotland.Jag har nu varit kattägare i ungefär en vecka och jag kan konstatera att dessa djur är helt makalösa!
Så rogivande, mysiga och mystiska. Inte undra på att man dyrkade katter i antikens Egypten.Något som jag såklart också lagt märke till är det här med spinnandet. Katter spinner ju som bekant en hel del, och jag hittade en gammal, men väldigt spännande artikel om detta i National Geographic.
I artikeln menar man att katter tycker om att spinna just för att de mår bra (som ju oftast är den vanligaste förklaringen), men också av ”medicinska skäl”.
Man vet inte exakt hur katten gör när den spinner, men den vibrerande effekten kan tydligen hjälpa till att läka både skelett och muskler.
Dessutom tror man att spinnandet är en slags motion för kattens muskler för att kompensera för alla vilostunder som katten tar.
Läs hela artikeln här!Min katt Sally spinner i stort sett hela tiden, även när hon är irriterad. Ibland spinner hon också så högt att man kan höra det ifrån ett annat rum!
Det är dock inget som stör mig, tvärtom så tycker jag att det är ett väldigt behagligt ljud att lyssna på. Nästan lite som terapi!För er som inte kan få nog av kattbilder på internet kommer här några bilder på SpinnSally!

”Snälla nån, får man tvätta sig ifred??”Bäst att gömma sig så man slipper bli fotad…
Myskatt deluxe!Until next time!
-
Är hon inte vackrast av allt, Uppsala?
Place where I belong…
När man promenerar genom stan en vacker och solig dag som denna, så förstår man verkligen varför Uppsala har lockat såväl turister som studenter och bosättare i alla tider.
Man kan bokstavligen vandra genom epokerna här – från vendeltiden och vikingagravar vid Gamla Uppsala, förbi gärdsgårdar ute på fälten och in mot stan. Sedan vidare mot tidig medeltid vid kyrkorna och valven inne i stadskärnan. Från 1400-talet har vi universitetet, och hundra år till så har vi slottet. Ytterligare ett sekel så har vi Botaniska Trädgården, och därefter brakar det loss med universitetsbyggnader och adelsbostäder – ända fram i våra dagar!Idag satte jag mig utanför domkyrkan och bara förundrades av dess storhet. Försvann lite i trans några minuter tror jag, sedan vaknade jag till av att jag fått nackspärr av att titta upp mot tornen.
Denna byggnad slutar aldrig att fascinera mig även fast jag inte är troende alls. Den bara står där som den alltid gjort. Genom bränder, krig, moderniseringar, ombyggnationer och anpassningar. En orörlig fristad av tegel och sten.Här kommer en liten bildbomb från dagens promenad!
Vy över Botaniska Trädgården som anlades av Olof Rudbeck i mitten av 1600-talet
Har aldrig tänkt på det innan, men vissa av kanonerna vid slottet är riktade direkt mot domkyrkan… But why?!
Carolina Rediviva, en ganska maffig biblioteksbyggnad! Här finns bland annat Silverbibeln från 500-talet, och som funnits i Uppsala sedan 1600-talet. Dessutom kan man bland annat titta på en del av Mozarts notblad och Isaac Newtons Principia Mathematica här!
Utanför universitetsbiblioteket står prins Gustaf och spanar in studenterna!

Museum Gustavianum i strålande sol!
Här satt jag på en sten bakom en ljungbuske, medan historiens vingslag flaxade omkring.
I Uppsala finns runstenar av alla de slag!
När man byggde domkyrkan så tyckte man inte att runstenarna var lika coola som vi tycker idag. Därför använde man dem ofta som grundstenar i byggnaden eftersom de var stora och platta.
Vid restaureringar av kyrkan har man dock tagit loss runstenarna och ställt fram dem för allmän beskådan istället!Until next time!
-
Tiden då ljuset segrar
Vilken fantastisk morgon detta har varit! Precis när jag vaknade så var himlen gryningsrosa, men den blev snabbt klar när solen steg upp och ljuset tog över.
En sån här dag får inte gå till spillo så jag tryckte i mig frukost, packade ner kameran och té-termosen (eftersom jag inte dricker kaffe!) och cyklade iväg mot Börje socken, några kilometer väster om Uppsala.
Att cykla är nog bland det bästa jag vet – frihetskänslan är oslagbar! Plus att man får motion och frisk luft på köpet. Man behöver liksom inte bekymra sig om tidtabeller eller skitiga bilar som inte startar. Man kan bara hoppa på hojen och trampa iväg!
Enda nackdelen nu på vintern är dock att växlarna har frusit fast på min cykel eftersom den står utomhus. Så jag får acceptera att bara cykla på tvåans växel så länge det är minusgrader… lite drygt i uppförsbackar, men skit samma!Här kommer lite bilder från en av Linnéstigarna vid Börje socken!
Började med att posera lite med min termos i solskenet!
Snön och rimfrosten ligger fortfarande kvar på de platser där skuggan dominerar. Ljuset och värmen har inte hunnit dit än
En anknäbb som fastnat i trädet… nejdå jag vet såklart att detta är en… svamp?
Man tror inte det, men i Uppland finns en hel del skog! Men ibland ser man den inte eftersom träden är i vägen.
”Let your manners speak for you” sa dagens tépåse. Mycket viktig poäng!
Färska rådjursspår i snön
Denna vass är typ 2-3 meter hög. Imponerande!
Until next time!














































































