Gudar och gudinnor utan like del IV – Quetzalcoatl

Okej, bara det namnet förtjänar egentligen ett eget inlägg… men here we go!
Jag minns att första gången jag stötte på Quetzalcoatl var när jag spelade Age of Empires II för en massa år sedan. Då körde man campaign som aztekerna vill jag minnas, och emellanåt fick man lyssna på en berättelse om en ”örnkrigare”. Denne krigare kom från Tenochtitlán (dagens Mexico City), som var huvudstad i aztekernas rike, och han berättade bland annat om den fruktade ormguden…

Iallafall!
Quetzalcoatl (som betyder befjädrad orm) var vindarnas och visdomens gud, och han framställs ofta som just en orm med fjädrar. Ursprungligen tros Quetzalcoatl vara en toltekisk och eventuellt mayansk gud, som senare antogs av aztekerna. De mesoamerikanska folken levde ju ganska tätt inpå varandra så det är inte speciellt konstigt att även deras gudar och myter förenades och/eller lånade attribut från varandra.

Just ormar var ett djur som var ofta förekommande i bland annat mayansk och aztekisk mytologi. Ormen tillskrivs egenskaper som rör allt ifrån budskap från underjorden, till makt över regn och fertilitet.
Quetzalcoatl var även prästerskapets gud, och han framställs ofta som en av de viktigaste gudarna.
Det sägs även att när spanjorerna kom till Amerika med Cortés i spetsen, så trodde aztekerna att det var Quetzalcoatl som kommit tillbaka till Jorden. Detta är dock inget som kunnat fastställas, men på sätt och vis kan man ju förstå att aztekerna och deras kung måste blivit ganska hänförda av alla dessa märkliga män i rustning, som talade ett helt okänt språk…

Quetzalcoatl i sin mänskliga form, med ormen i ena handen. Avbildningar liknande denna är ganska karakteristiska för aztekerna och andra mesoamerikanska kulturer. Mycket färg och konstig anatomi!

En av sakerna som utmärker aztekisk och annan mesoamerikansk mytologi är att man hade väldigt många gudar! Dessa gudar är sedan kategoriserade i till exempel Stjärngudar och ”Nattens herrar”. Dessa styrde ofta en dag eller natt i taget och bildade på så sätt kalendrar av olika slag. (Vi har väl alla hört talas om Mayakalendern till exempel..?)
Man lät alltså gudarna ”turas om” att vara dominerande istället för att ha en specifik huvudgud, som många andra kulturer hade. Ganska smart ändå!

Så, nu har vi avhandlat en del av den amerikanska kontinentens myter. I nästa del tänkte jag att vi ska ta klivet in i en ännu mer exotisk och skrämmande guds värld… I’ll see you then!

Until next time!