-
Datanördarnas paradis – En annan typ av historia!
Uppsala är en drömstad på många sätt – inte minst om man är intresserad av historia! Men det är inte bara vikingagravar och Linnés livsverk som gör sig påmint här. Det finns oändligt med sevärdheter även för den som är intresserad av lite mer ”modern” historia och vetenskap.
Det är ju trots allt så att all tid som har förflutit räknas som historia. Även en sån sak som att man gick på toa nyss räknas till historien.En annan sak som är viktig för den historiska utvecklingen är tekniken, och inte minst datautvecklingen!
Idag på jobbet besökte vi en liten utställning på Folkrörelsearkivet här i stan som handlar om just detta. Utställningen är arrangerad av en förening med data-eldsjälar som kallar sig Update. (Läs mer här!)
Utställningen visar datorer och datordelar som bland annat tillhört universitetet genom åren.
Jag var själv med och inventerade och fotograferade en hel del av dessa gamla datorer tillsammans med museum Gustavianum år 2011. Det var verkligen kul att få se en del av resultatet när man vet hur hårt föreningen och museet har jobbat!
Jag passade såklart på att ta lite mobilbilder från utställningen:
En Apple-dator från 80-talet. Lite skillnad mot dagens Macbooks!
Skärmsläckare med flygande brödrostar. Why not liksom?
På en av datorerna kan man spela ”Xenon 2 – Megablast” med joystick. Fascinerande att dessa fortfarande fungerar!
Kretskort från 1974.
Detta kort skulle rymma typ en liten avatar-bild innan det blev fullt…
Disketter!
Minns ni när man installerade program förr och man varvade mellan 7 olika disketter innan installationen blev klar? ^^
Lite härlig retroreklam. På 90-talet gjorde man nämligen reklam för att köpa internet till sin dator! Internet hade häftiga funktioner såsom e-post och olika webbplatser! Wow, wow indeed!
Jag minns när jag köpte mitt Gameboy Color typ 1999.
Att dessa finns på museum idag känns lite…udda. Oh well.Until next time!
-
Raindrops keep falling on my head
Det verkar som att det kassa vädret har slagit till i hela landet senaste dagarna. Där jag bor har det varit snö/regn/snö/regn/snö/regn typ var tionde minut hur länge som helst känns det som! Det verkar som att våren tog avsked i mars och inte tänker återkomma förrän (kanske) nästa år.
Jag har velat gå ut och fota och balansera stenar i flera dagar, men det blir liksom inget av med det när man blir pisseblöt så fort man sticker ut näsan. Jag vet inte vad jag ska göra med all min överskottsenergi snart. Hittills har den fått utlopp genom dans i vardagsrummet och befängda mängder tékokande! Men jag är en sån som gärna spenderar så mycket tid som möjligt utomhus så länge vädret är samarbetsvilligt.
Dessutom är det Valborg på söndag och här i Uppsala är det årets högtid! (ifall någon missat det).
Detta blir sjätte året i rad som jag firar Valborg här, men i år blir det inget sittande i Ekonomikumparken som annars är standard.
6 plusgrader och överhängande risk för snö/regn gör att det känns mer lockande att sitta inne med en brasa och lyssna på julmusik.Oh well, vet inte riktigt vart jag ville komma med detta inlägg mer än att klaga på vädret och kylan. Jag hoppas trots allt att ni alla står ut i aprilvädret, vart ni än är!
Här kommer iallafall en tröstbild på körsbärsträden i Kungsträdgården som jag tog i helgen när vi var ute och firade 30års-kalas för Jonas:
Until next time!
-
Nikon i rymden
Jag håller på att titta efter en ny kamera (ja, en Nikon!) som jag tänkt köpa efter sommaren. Vet inte hur många slagningar jag hittills gjort på Google, tittat på samples, objektiv, jämfört hit, funderat dit… och jag är ännu inte helt klar över vad jag vill ha, så det lär bli betydligt fler små ”undersökningar”.
Vem vet, Nikon kanske bestämmer sig för att uppgradera nån av sina kameror under sommaren, och då måste man ju ta ställning till det liksom. Dagens i-landsproblem!
Man skäms ju nästan lite, och det är ju inga små summor det handlar om heller.
Mitt i allt så hittade jag iallafall en video på youtube som jag tyckte var riktigt vacker – ”Nikon in Space”. En satellit har fotat en timelapse på sin färd runt planeten och resultatet blev riktigt imponerande måste jag säga!
And the research continues…Until next time!
-
Kunglig humor à la 1700-tal!
Jag har alltid föreställt mig 1700-talets hov och kungligheter som ganska stiffa och befriade från allt vad humor heter.
Men så snubblade jag över detta brev som kronprins Gustav (III) skrev till sin bror år 1767 och tänkte att jag bara måste lägga upp det! En av de roligaste historiska texterna jag läst – man kan liksom ta på sarkasmen och Gustavs brutala ärlighet. Jag gapskrattade framförallt åt den fetade raden. Stackars Gustav vill ju bara dricka mjölk och bli kung nån gång så att han kan göra revolution!
Humor på kunglig nivå så här en fredagskväll:… Kort sagt, man lever här som privatpersoner. Och jag måste tillstå, att det livet har många
behag för den som är lika trött som jag på respekt, komplimanger och ceremoni [men som
likväl tror, att det är absolut nödvändigt att bibehålla dem i det offentliga livet i ett land där
det minsta privilegium, som man ger upp, har sina följder. . .]
– Om ni vill veta, hur vi tillbringar våra dagar här, så varsågod. Om morgonen är var och en
för sig; när vädret är hyggligt, tar jag en tur i min lätta vagn, min kabriolett. Klockan 1 samlas
vi i salongen; man spelar violin, man skrattar och skämtar. Klockan 2 äter vi middag. Efter
middagen går vi fram och tillbaka i salongen. En halvtimma därefter dricker vi kaffe, sedan
rider jag och sätter av i full karriär mina 8 kilometer nu när vägarna är jämna och mycket
torra. Kronprinsessan promenerar eller tar en åktur i kalesch eller täckvagn. Därefter samlas
vi alla. Manderström eller fröken Uggla läser ”Huset Plantagenets historia” ända till kl. 8. Fru
von Fersen sitter i ett hörn, framför henne är ett tebord. Hon dricker te och serverar de övriga.
Kronprinsessan mitt emot mig sitter i en fåtölj och gör bjäfs för syns skull. Damerna arbetar.
Ehrencrona svettas och betraktar med sorgsna ögon all mjölk jag dricker…
Klockan 8 slutar den allvarliga lektyren, man tar en roman och läser till klockan halv tio.
Sedan blir det min tur, läsningen av en tragedi eller en komedi drar ut på tiden till halv elva.
Då bryter man upp, går in i salen, där man spelar små spel till dess det blir supé, liksom i
staden är det också kl. 11, men man tycker, att det kommer för tidigt. Allt är över vid midnatt.
Och så går man och lägger sig. .(källa)
Den mjölkdrickande Teaterkungen Until next time!
-
Väsen och varelser i folktron del X – Spöken
Det har nu blivit dags för sista delen i serien om väsen och varelser i folktron. Och vad passar då bättre än att avsluta med det väsen som jag personligen är allra mest rädd för: Spöken!
Ja, jag är faktiskt riktigt rädd för spöken, trots att jag aldrig upplevt något som jag skulle räkna som ”spöklikt”. Men det är ju nånting med den där ovissheten som gör att jag är på min vakt på något sätt! Jag tror dock att jag, om jag skulle uppleva något spökfenomen, inte skulle tro på det själv, utan förklara bort det in i det längsta. Jag är ju trots allt rationellt och vetenskapligt lagd, men samtidigt tror jag på krafter och väsen som kanske är bortom vårt förstånd…
Ett av de mest kända spökfotona i historien: Spök-munken i Newby Church, New Yorkshire. Fotot är taget av en pastor år 1963. Långt innan PhotoShop alltså! Hur som helst. Spöken finns i alla möjliga skepnader och varianter i kulturer över hela världen. I alla tider har människan trott på någon form av ande eller vålnad som kan komma tillbaka från de döda.
I Sverige och Skandinavien har vi ända sedan vikingatiden haft en tro på olika typer av gengångare. En av alla dessa gengångare kallades för draug. Draugen beskrivs som en ondskefull ”zombie” som vaktade gravar och gravskatter.Men när kristendomen spred sig så trodde man att spöken var förknippade med döda personer som inte fått någon ro i sin grav. Det kunde vara människor som inte hunnit uträtta en viss sak under sin livstid, blivit mördade utan att få upprättelse, eller att de bara vill förmedla något till de levande. Vissa spöken sägs vara knutna till en viss plats och visar sig vid exempelvis en specifik tidpunkt. Andra spöken är inte platsbundna, utan förflyttar sig över områden och kan rent av förfölja folk…
Trots årtusenden av tro, och med dagens moderna teknik så har ingen ännu lyckats bevisa spökens faktiska existens. Det finns massvis med prispengar som utlovas från olika håll till den som kan bevisa något paranormalt. Men ännu har ingen lyckats.
Frågan om spökens existens är lika evig och obesvarad som meningen med livet. Kanske får vi aldrig något svar. Kanske behöver vi inget svar, eftersom det skulle vända upp och ner på hela existensen…
Har ni upplevt något spöklikt någon gång? Kanske rent av sett ett spöke?
Until next time!
-
Bland kungligheter i epokernas hallar
Denna påsk har varit något utöver det vanliga! Helgen i Mariefred har varit helt fantastisk på alla sätt, och vi hade till och med relativ tur med vädret. På ett och ett halvt dygn hann vi med att leka kungligheter, besöka en kyrkoruin, äta påskbuffé och fyrarätters på Gripsholms Värdshus, vandra i slottet, och promenera i Hjorthagen.
Det blev såklart en hel del bilder och jag tänkte att jag skulle lägga upp ett litet urval här så att ni kan hänga med på vår lilla rundvandring och känna historiens vingslag.
Enjoy!
På lördagen började vi med en promenad till Kärnbo kyrkoruin som byggdes under 1100-talet. Liksom i många andra kyrkor från den här tiden har man använt en runsten som byggnadsmaterial…
Sedan fortsatte vi ner mot slottet för att fota lite i de vackra omgivningarna.
Vi hade iallafall tur med vädret! Solen värmde rätt bra, även om det var lite kyligt i luften…
Nästan helt vindstilla i Mälaren. Den stora vita byggnaden tvärsöver från slottet är Gripsnäs herrgård.
Där bor en rik knutte som jag inte minns vad han heter.
Jag och Kalle Anka njuter av solen!
Det är en mäktig men samtidigt konstig känsla att blicka ut över exakt samma vy som våra kungligheter har sett under hundratals år…
Vackra Mariefred!
Och en riktig sommarbild fick avsluta lördagens äventyr!
På söndagen var det lite kallare och blåsigare, men vi bestämde oss ändå för att ta en promenad till den stora Hjorthagen. Området är ett naturreservat intill slottet med stora ekskogar och vilda hjortar som strövar omkring.
Tyvärr såg vi inga hjortar denna gång!
Men desto fler ekträd! Jag älskar verkligen ekar och jag tycker de påminner om sagovärldar.
Sedan gled vi tillbaka till värdshuset och satte oss i lobbyn för att vänta på att slottet skulle öppna. Snön började yra omkring ungefär samtidigt…
Interiören är verkligen magisk i värdshuset!
Karl XII tittar snett på en när man kommer in i salongerna på slottet…
…men Gustav III ser alltid lika snäll och välkomnande ut!
Här har kungligheter spenderat dagar och nätter ända sedan Vasas tid.
Ett av de häftigaste rummen i slottet tycker jag är Gustav III:s teater. Scenerna och maskineriet är original från 1700-talet, och de fungerar fortfarande!
Teaterns inredning är fantastiskt vacker!
Ett av de stora gallerierna som finns i slottet.
Det var allt för denna gång i Gripsholm och Mariefred! Vi är fortfarande lika förtjusta (om inte mer!) i staden och vi planerar redan inför nästa besök i sommar!
Hoppas att ni alla har haft en trevlig påsk! <3
Until next time!
-
Gripsholm kallar – med slott och påskbord!
Jag håller på att packa för fullt här hemma. Imorgon åker jag och Jonas nämligen till Mariefred för att spendera påskhelgen på Gripsholms värdshus!
Vi var där i november förra året för första gången, och historienördar som vi är så blev vi båda tokförälskade i stället! Läs inlägget här! Därför bestämde vi att vi skulle åka tillbaka till våren och uppleva allt en gång till.
Jag får ofta frågan om vilken som är min favorit bland historiska platser i Sverige, och jag skulle nog definitivt räkna Gripsholm som en av dem! (Borde kanske göra en ordentlig lista över mina favoritplatser framöver här i bloggen..?)
På Gripsholm har många dramatiska och viktiga händelser ägt rum genom århundradena, och atmosfären där omkring är liksom medveten om det fortfarande på något sätt.
Bo Jonsson Grip måste helt enkelt ha varit före sin tid när han grundade slottsborgen på 1300-talet!
Gripsholms Värdshus, som ligger ett stenkast från slottet, är inte heller det en medioker byggnad! Värdshuset grundades på 1600-talet och är därmed Sveriges äldsta.
Idylliskt och pittoreskt – två ord som jag tycker sammanfattar Mariefred.Rekommenderar definitivt ett besök hit, historienörd eller ej!
Suddig mobilbild där jag trippar fram mot slottet en krispig novemberdag
Blir nog inget bloggande under helgen, men vi hörs på söndag eller måndag igen!
Önskar er alla en riktigt Glad påsk! <3
Until next time!
-
Kungsgård, vårjakt och solsken i silverstaden
Idag har jag spenderat i stort sett hela dagen i Sala. Jag och pappa drog ut på ett efterlängtat fotosafari som började vid Väsby kungsgård och slutade halvvägs mot silvergruvan.
Denna kungsgård är idag ett litet museum, men den har varit en väldigt viktig byggnad historiskt sett! Sala var ju rikets ekonomiska hjärta från medeltiden fram till stormaktstid tack vare allt silver man bröt här. Väsby kungsgård fungerade då som bostad när regenterna kom för att titta till gruvindustrin.
En kungsgård som huserat många kungligheter…
Pappa är expert på macrofotografering och jagar gärna insekter att fota! Själv föredrar jag landskap och naturmotiv…
Fikadags vid Måns Ols som ligger väldigt vackert vid sjön!
Skogarna kring Sala är som hämtade ur en John Bauer saga!
Att smyga på fjärilar är sjukt svårt!
Det finns helt fantastiska promenadstråk längs kanalerna och in i skogarna runt staden
En riktigt skön dag med massor av lugn och vackra intryck. Känns som att det behövdes efter denna hemska helg…
Fick även med 3 liter kristallklar björksav av pappa, som är betydligt bättre än mig på att sava björk! Enligt honom beror savens klarhet på mängden kalk i grundvattnet (och Salatrakten består typ bara av kalksten!)
Har våren kommit till er också?Until next time!
-
Vi behöver lite glädje…
Jag hade tänkt skriva ett inlägg igår kväll, men jag hoppade över det av förklarliga skäl. Känner inte heller för att uttala mig om det hemska terrordådet i Stockholm, utan jag tror det mesta har blivit sagt/skrivet av andra redan… Men jag lider självklart med de drabbade och deras anhöriga, och hoppas att den/de skyldiga blir levande begravda på havets botten.
Med detta inlägg vill jag istället försöka förmedla lite glädjestämning! Och vad kan göra en på gott humör bättre än riktigt go musik?
Fyra killar från Liverpool som 1964 uppträder inför en (mestadels) kvinnlig publik får iallafall mig att andas lite lättare.
Tidlöst, enkelt, men fantastiskt bra!Over and out – twist and shout!
Ta hand om er! <3
Until next time!
-
Väsen och varelser i folktron del IX – Jättar
Det har blivit dags för näst sista delen i serien om våra nordiska väsen och varelser!
Jag tänkte därför slå på stort (bokstavligen!) och berätta lite mer om ett väsen som präglat vår folktro ända sedan tiden före vikingarna – jättar.Jättar förekommer inte bara i nordisk folklore och mytologi, utan de finns i många varianter i kulturer över hela världen. Exempelvis är titanerna i den grekiska mytologin massiva varelser som styrde universum under den mytiska eran.
I Bibeln berättas om jätten Goliat som dödades av kung David. Och enligt irländsk-keltisk mytologi så var jätten Fionn mac Cumhaill den som byggde the Giant’s Causeway så att han inte skulle bli blöt om fötterna på sin väg mot Skottland…Men i den nordiska mytologin så bodde jättarna i en egen värld, Jotunheimr, efter att jätten Ymer hade skapats ur kosmos. Läs mer om skapelsemyten här!
Tor dräper en av jättarna från Jotunheimr. Bild från Google Jättarna levde vidare i historien med olika attribut och utseenden, och berättelserna är många om hur jättar har dragit fram genom den svenska bygden!
Man tror till exempel att stora stenblock som ligger på åkermarker kommit dit eftersom jättar och troll brukade kasta stenblock mot kyrkorna, men att de missade ibland. Jättarna ogillade nämligen kyrkor och kyrkklockor extremt mycket!
En annan berättelse (som jag gillar!) menar att Öland och Gotland bildades genom att en jätte tog händerna fulla av landmassa och slungade iväg dessa ut i havet.
Hålen som uppstod i marken fylldes så småningom med regnvatten och bildade Vänern och Vättern. Detta är ju lite lustigt, för tittar man på en karta hur öarna och sjöarna är formade så skulle det kunna stämma… Vad tror ni?Until next time!
