• Okategoriserade

    Det eviga kretsloppet

    Inlägg i samarbete med Refurbly

    Jag har återigen fått nöjet att samarbeta med Refurbly och denna gång passade det så fint att ha just återvinning och återanvändning i åtanke när jag var ute. Där jag bor ligger naturen just nu i stilla väntan på våren. Det känns liksom i luften även om det bara är februari. Men isarna har så smått börjat spricka här och där, fjolårets vass och kaveldun gungar i vinden och fåglarna är i full fart med att planera och bygga sommarens boplatser.
    Snart nog ska allt börja om igen så som det alltid gjort.

    Att återvinna är ju också ett kretslopp i ordets rätta bemärkelse och genom Refurbly kan vi alla vara med och bidra till en mer hållbar konsumtion av mobiltelefoner. Att tillverka en mobil är ju trots allt en stor belastning på miljön (en mobils tillverkning ger upphov till 86 kilo avfall!), men med Refurbly kan vi bidra till att telefonerna får ett extra varv i kretsloppet och därmed spara både pengar och jordens resurser.

    Så går ni i tankarna att införskaffa en ny mobil kan Refurbly vara precis det ni behöver. Telefonerna har alltid 2 års garanti och minst 85% batterikapacitet, så att man som kund kan känna sig trygg med sitt köp.
    Koden EMBLAS ger dessutom 250 kronor rabatt vid köp av valfri renoverad mobil.

    Önskar er alla ett fint veckoslut! <3

  • Foto

    Revansch i mörkret

    Förra veckan när jag var ute för att fota stjärnorna blev det som bekant molnigt alldeles för tidigt.
    Så igår kväll pälsade jag på mig och gav mig ut för att göra ett nytt försök. Det gick betydligt bättre denna gång!
    Okej, jag orkade inte vara uppe till klockan 3-4 för att vänta på Vintergatan eftersom jag absolut inte är någon nattmänniska. Men det blev ändå en fin tur. Och inga vildsvin i sikte! Bara en räv och en och annan hare…

    Trots att månen bara är i första kvarteret så lyser den tillräckligt starkt för att sabba riktigt tydliga stjärnbilder.
    Nåja, månen är ändå vacker och det såg nästan lite spöklikt ut när den lyste upp fälten och skogen runt omkring.

    Så, åtminstone en liten revansch efter förra veckans fail. Men jag ska definitivt ge mig ut fler gånger innan sommarnätterna gör sitt intåg. I april har vi dessutom ett meteorregn att vänta – håller tummarna för att molnen tänker hålla sig undan!
    Nu ska jag ge mig ut på en promenad i det vackra (men halkiga) vädret och sedan blir det en vända till stallet i eftermiddag.

    Hej så länge! <3

  • Foto,  Naturligt

    Celebrate the Moments that matter

    Gårdagens tépåse-visdom.

    På sätt och vis helt rätt kan man tycka och på sätt och vis ganska cliché och intetsägande.

    Jag passade i alla fall på att ge mig ut i den underbara solen igår för att bara njuta av tillvaron och dricka té. Tog med min lilla kompaktkamera för att fånga den vackert glittrande snön. Men det blev mest att jag bara satt där och fokuserade på nuet. Även om jag inte firade direkt, så var det åtminstone ett moment that matters.

    Solglasögonpremiär! <3

    Hoppas ni alla får en underbar helg! Själv ska jag minsann göra ett nytt försök att fota Vintergatan i helgen... Återkommer med resultatet!

  • Foto,  Naturligt

    Lunkar i Lunsen

    Åh vad jag är fyndig med mina rubriker ibland… eller inte.
    Lunsen är ett naturområde utanför Uppsala som jag åker till då och då och jag har alltid trott att ordet lunsen är ett verb relaterat till att ”lunka”, alltså att promenera lite förstrött eftersom många just promenerar omkring där. Att ”lunsa fram” liksom. Men Google upplyste mig om att luns inte är något verb utan ett substantiv som betyder klantskalle/troglodyt/tölp/stolpskott, etc. Det finns tydligen även en feminin motsvarighet till ordet – en lunsa som betyder typ ”klumpig kvinna”. The more you know!
    Givetvis ställer man sig då följdfrågan varför någon döper en stort vackert skogsområde till ”Klantskallen”? Det finns säkert någon rimlig orsak till det som jag dock inte orkar leta efter just nu…

    Jag tänkte mest dela med mig av gårdagens strapatser i just Lunsen. Jag kände mig faktiskt oförskämt pigg igår och åkte därför iväg på en liten utflykt. Det var så himla skönt att komma ut och röra på benen och andas skogsluft!

    Aaah!
    Det blev inte så många bilder från utflykten eftersom jag ville fokusera på att bara vara i stunden. Annars blir det lätt så att fotandet tar överhanden när jag är ute och jag ”glömmer” liksom att njuta av stillheten och tystnaden.
    Tédags!

    Trots att jag var ute i över fyra timmar och vandrade så orkade jag även med ett gympass på kvällen.
    Det känns lovande att både den mentala och fysiska styrkan kommit tillbaka. Eller är det kanske bara tillfälligt..? Vi får väl se helt enkelt, men jag är noga med att inte tvinga fram ork som inte finns eller vilja som inte finns. Det är dock svårt att hitta en bra balans i detta, för när den där orken plötsligt infinner sig så vill man ju passa på att göra allt man inte orkar annars och då kan det nog lätt bli ett bakslag.
    Men so far, so good.

    Kram på er <3

  • Foto,  Okategoriserade

    Guldtankar och gamla minnen

    Jag har suttit hela förmiddagen framför min redigeringsdator idag. Tanken var att jag skulle sortera bland alla mina tusentals bilder, samt mina externa hårddiskar och minneskort. Men istället blev jag sittande och bara tittade igenom alla gamla bilder, mindes tillbaka till tillfällena jag tog dem, kameran jag använde och platsen jag var på. Till mitt försvar var det inte farligt med oordningen som jag först hade trott! Mitt stora problem när det kommer till lagring av bilder är att jag inte lagrar allt på samma plats. Ett tag trodde jag helt sonika att jag hade tappat bort ett gäng fina och värdefulla bilder, men det visade sig att de låg kvar på det ursprungliga minneskortet och inte på min externa hårddisk där ändå 90% av alla mina bilder ligger.


    Så, det verkar som att jag har mer ordning än jag tror, men jag är duktig på att jaga upp mig och skapa intern förvirring, haha. Lite som när man tänker att man ska lägga något viktigt på en smart plats i hemmet, för att senare leta som en dåre efter prylen som tycks ha försvunnit – fast den såklart ligger kvar där på den (alltför) smarta platsen! Någon som känner igen sig..?

    Saknar Medeltidsveckan och Gotland. Detta var 2018 när det var så fruktansvärt varmt, även långt in på kvällarna. Men det är något ovärderligt med stämningen och att njuta av kvällsljuset vid ringmuren. <3
    Denna bild tog jag när vi var på roadtrip i södra England. Dartmoorponnysarna sprang över hedarna och vi stannade titt som tätt för att gosa med dem och ta bilder.
    Det här är nog fortfarande en av mina favoritbilder någonsin! Jag skulle bara ut och testa ett nytt objektiv vid Gamla Uppsala. Men sensommarljuset var helt oslagbart just denna kväll och allt var liksom bara lugnt och stilla.

    Ja, jag börjar allt sakna sommaren lite nu! Eller i alla fall solen. Här regnar det bara just nu och prognosen ser inte jätterolig ut kommande vecka…

    En rolig grej är dock att vi har varit hos en guldsmed här i Uppsala för att diskutera våra blivande vigselringar!
    Tanken är att vi ska återanvända en gammal Bismarcklänk jag har haft i några år. Jag fick ärva den efter en släkting, men jag kan säga med 99.9 % säkerhet att jag aldrig kommer att använda den. Så vi tänkte att den kunde komma till nytta på detta sätt istället – snällare mot både miljön och plånboken!
    Ett litet orosmoln har dock varit att vi hört om andra som smält ned gamla smycken och gjort om dem till nya och det visade sig att det inte är metallen från de gamla smyckena som använts, utan något som redan fanns till hands hos guldsmeden. Det skulle såklart inte vara lika kul om det blev så, men vår guldsmed försäkrade oss om att han återanvänder just mitt halsband till ringarna. Så vi får finna oss i vår godtrogenhet här antar jag, haha. Samtidigt tänker jag att även om det nu inte är samma guld som används så får halsbandet åtminstone nytt liv på något sätt någonstans, istället för att ligga och samla damm i en låda här hemma…

    Så här ser den ut!
    Jag fnissade lite när guldsmeden utbrast: ”Den måste ha varit i ett rökigt hem?!”
    Det stämmer att min farfar och hans fru som jag ärvt den efter var storrökare båda två och det kunde han uppenbarligen se direkt på grund av hur gulnad kedjan blivit.
    Jag har även denna lilla diamant liggande här hemma och jag tog med den till guldsmeden för att få ett utlåtande.
    Den visade sig dock inte vara särskilt ren och lite för liten för den typ av ring jag vill ha.
    Men men, något användningsområde ska jag nog hitta för den!

    Det var ändå väldigt givande att prata med någon som verkligen kan smycken och har tillverkat dem från grunden i många, många år. Han rekommenderade till exempel att Micke skulle ha en helt slät vigselring för att kunna särskilja den från doktorsringen som har en hel del struktur och mönster – det hade vi inte ens tänkt på… Och jag har länge varit helt inne på att inte ha några som helst stenar som ”sticker ut” från ringen eftersom jag tycker man fastnar överallt då. Men när jag provade ett par ringar med solitärstenar så fick jag inte alls den känslan! På de ringar jag provade satt stenen liksom lite nedsjunken, fast ändå ovanför ringen om det makes sense, haha. Hur resonerar ni som har denna typ av ring? Praktiskt, vackert, skön att bära, etc?
    Oavsett så är det verkligen superkul att spåna och planera och nu när vi vet att vi hamnar klart inom budget för ringarna så känns det såklart extra bra!

    Ha en fortsatt fin helg allihop! <3

  • Okategoriserade

    En frisk kväll och vilda svin

    Hej vänner!

    Hur mår ni?
    Själv har jag precis blivit frisk från en släng av Covid (liksom halva Sveriges befolkning just nu verkar det som). Tack och lov blev varken jag eller Micke supersjuka – ett par dagars feber och en kraftig förkylning.
    Men det är klart att det är trist att vara sjuk och man måste lägga alla planerade aktiviteter på is. Okej, inte för att jag hade så där jättemycket planerat, men ett par soliga vinterdagar som jag tänkt fota i gled skoningslöst förbi utanför fönstret, medan jag stod där och blängde som ett barn med utegångsförbud… Oh well.

    Det är bara att försöka samla ihop krafterna igen och resa sig. Idag ska jag faktiskt köra ett mycket lätt pass på gymmet. Bara väcka musklerna litegrann och få dem att minnas att de kan användas till annat än att ligga i soffan, haha.

    Igår kväll hade jag även planerat att försöka fota den lilla del av Vintergatan som är synlig hos oss så här års. Väderprognosen såg ganska lovande ut, men när jag kom fram hade molnen lagt sig runt hela horisonten, så det blev inget med det. Suck! Nåja. Februari, mars och april är alla bra månader för astrofoto, så nog sjutton ska jag hinna få revansch innan natthimlen blir för ljus.

    Eftersom jag ändå tagit mig ut i mörkret en bra bit utanför stan, så tänkte jag att jag kunde passa på att försöka ta lite roliga bilder med långa slutartider.
    Nästan ett hjärta…
    Såja!

    En helt sjuk sak hände förresten när jag åkte hem på kvällen – jag såg en hel flock med vildsvin alldeles vid vägen! Nog för att vildsvin är vanliga här i trakterna, men jag har bara sett dem på långt håll innan. Blev så paff och glad att jag blev tvungen att vända tillbaka och köra dit igen för att titta på dem. Tyvärr drog de sig undan när jag kom nära med bilen och det var för mörkt för att ta någon bild. Men ändå! Det var ändå så häftigt att få se dessa tuffa djur i det vilda på nära håll, om än bara för en kort stund.
    Sen blev jag faktiskt lite ängslig och tackade min lyckliga stjärna för att det inte kommit en flock mot mig när jag var ute med kameran… Jag tänker dock att de antagligen ser/luktar/hör mig och sticker iväg långt innan jag upptäcker dem.
    Har ni sett vildsvin eller några andra vilda djur på nära håll någon gång?

    Ja, detta var en kort redogörelse för veckans äventyr (så långt i alla fall)!

    Önskar er alla en fin vecka! <3

  • Okategoriserade

    En mellandag-vinterdag

    I mellandagarna passade jag på att vara ute så mycket jag kunde, eftersom dagarna kändes ovanligt ljusa och fina.
    Väderprognosen säger att det ska bli uppåt 4-5 plusgrader här i veckan… blä! Då kommer jag att titta tillbaka på mina vinterbilder, sucka lite nostalgiskt och tänka ”Åh, vad det var bättre förr – i slutet av 2021″, haha.

    Det behövs inte så mycket för att jag ska känna att jag verkligen kan vara i nuet. Skogen och solljuset som glittrar på de snötäckta markerna räcker väldigt långt! <3

    Har ni hunnit vara ute i det lilla solljus som erbjudits hittills under 2022?

    Nu ska jag fortsätta med min stickning (ett pannband i isländsk ull) och lyssna på nästa ljudbok, har dock inte bestämt vilken ännu! Tips?

    Önskar er alla en fin vecka! <3

  • Historiska ting,  Okategoriserade

    Julen på Värdshuset

    Hej vänner!
    Det blev visst ett rejält jul-och nyårsuppehåll från bloggen. Jag hoppas i alla fall att er helg blev precis så som ni önskade och att det nya året 2022 ska bjuda på många härliga stunder och nya lärdomar.
    Jag funderade lite på om jag skulle skriva en ”nyårskrönika” eller inte… men kände mest att njaa. Dels började jag ju blogga igen ganska sent 2021 så det skulle väl mest bli förvirrande, haha. Men sen har jag heller aldrig varit särskilt bra på att göra sådana här tillbakablickar, jag vill hellre blicka framåt!
    Nyårslöften är inte heller något jag sysslar med och har inte gjort det på många år. Självklart har jag målsättningar och planer i livet, både stora och små, men de är inte nödvändigtvis kopplade till en viss tidsperiod eller så. Kommer jag på något jag borde göra eller förändra så tar jag tag i det ganska omgående. Fasen vad tråkigt det låter… haha!

    Men nog om det! Jag skulle ju visa bilder från vår underbara jul i Mariefred på Gripsholms Värdshus.
    So without further ado:

    Vi kom fram till värdshuset strax efter lunch den 23e.
    Värdshuset ligger perfekt placerat mitt emot Gripsholms slott och har man tur får man ett rum med utsikt över slottet. Det fick vi dock inte denna gång…
    …men det gjorde inget! Rummen är himla mysiga och har en genuin ”värdshus-känsla”.
    Jag orkade dock inte släpa med min stora kamera, så dessa bilder är en blandning från (mestadels) kompaktkameran.
    Vid ankomsten bjöds det på snittar och bubbel, samt lokalbrygd julmust!
    Glöggen stod givetvis framdukad!
    Jag gillar dock inte glögg. Brukar dricka en eller två sippar, sen tycker jag det blir alldeles för sött och sliskigt. Men doften är underbar och hör definitivt julen till!
    På julaftons förmiddag var det meningen att vi skulle få en guidad tur på slottet, men eftersom nya covidrestriktioner precis kommit då så blev guidningen inställd. Vi fick dock avnjuta en trevlig lunch i slottets Kronkök!
    Sedan gav vi oss ut på en liten promenad i pittoreska Mariefred.
    Passande nog hade det snöat en del natten mot julafton och temperaturen låg på 13 minusgrader. Perfekt julväder med andra ord!
    Vi tog en vända till kyrkan för att titta lite på ljusen och julkrubban.
    Kyrkan ligger uppe på en höjd mitt i byn, vilket ger en ganska trevlig utsikt därifrån!
    Efter ett tag tyckte dock till och med vi att det blev för kallt, så vi vandrade tillbaka mot värdshuset. Tur att det inte är några avstånd att tala om i Mariefred.
    Vackra sagoplats!
    På kvällen var det givetvis dags för vistelsens höjdpunkt – julbordet!
    Jag kan tveklöst säga att det var det bästa julbordet jag någonsin ätit! Även om jag varit på värdshuset ett antal gånger förr och vet att maten håller hög kvalitet, så var julmaten helt klart grädden på moset.
    För första gången åt vi även julbordet på traditionellt vis, det vill säga sju tallrikar med sill, fisk, kallskuret, varm mat, ost, dessert och godis. Annars brukar jag bara ta en salig röra av allt jag tycker mest om och testar sällan något nytt…
    Och ja, vi var mätta sen!


    Tack för denna gång Mariefred! Förhoppningsvis ses vi någon gång under 2022 också.

    Julen 2021 blir helt klart extra minnesvärd för vår del. Har ni några jular (eller andra högtider) ni minns extra väl?

    Kram och god fortsättning till er alla! <3

  • Okategoriserade

    God Jul!

    Hej på er!

    Jag tänkte egentligen bara passa på att önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott nytt år! Vi har återigen fått lite snö här så det ser ut som det faktiskt blir en vit jul i år. <3
    Imorgon drar vi till Mariefred och Gripsholms värdshus – som jag längtat! Det ska bli härligt att återse den pittoreska byn, äta en massa god mat och, såklart, ta en vända i mitt favoritslott!
    Jag tar därmed julledigt från bloggen, men om ni vill se glimtar från julen på Gripsholm ska jag försöka lägga upp en del på min instagram.


    Ha en underbar jul och nyårsafton så hörs vi snart igen!


  • Foto,  Historiska ting

    Valsgärde

    Här om dagen slog det mig att jag aldrig har besökt gravfältet i Valsgärde, trots att jag bor relativt nära. Det är ju ändå en ganska viktig arkeologisk fyndplats och inte minst känd för ett 15-tal krigargravar från yngre järnåldern.

    Så jag trotsade det gråtrista vädret och gav mig av på en liten utflykt dit!

    Själva gravfältet i Valsgärde är relativt litet och liksom många andra ställen i Uppland är det omgärdat av åkermark åt alla håll!
    Det blåste ganska generöst uppe på gravhögarna, så jag sökte skydd bland enbuskarna. Ganska mysigt ändå!
    I en av högarna hade någon grävt sig en vinterboning…
    …undrar vem?
    Här kan man faktiskt se var skepssättningen varit placerad, häftigt tyckte jag, även om vendel/vikingatid aldrig varit min starka sida…

    Även om Valsgärde inte verkar ha varit en lika ”viktig” kulturell plats som t.ex. Gamla Uppsala, så har man ändå gjort en del intressanta fynd i gravarna. Bland annat detta betsel ovan och en av flera hjälmar som idag finns på museum Gustavianum.

    Eftersom vädret inte var jätteinspirerande så roade jag mig med att fota vattendroppar som gnistrade på buskar och grässtrån.

    Det blev en ganska kort vända idag med andra ord. Även om det inte direkt är en plats som tar andan ur en så känns det ändå bra att kunna pricka av Valsgärde som besöksmål. Men jag lär väl masa mig dit någon gång under bättre väderförhållanden också. I helgen tänkte jag ge mig ut på en lite längre vända eftersom det utlovas strålande sol! Behöver verkligen all sol och dagsljus jag kan få just nu känner jag… någon mer än jag som börjar känna av en extrem brist på dagsljus?

    Och ja, kommande helg är ju onekligen den sista helgen innan Helgen med stort H, då vi äntligen åker iväg till vackra Mariefred och Gripsholms Värdshus! <3

    Önskar alla en fortsatt fin vecka!