Historiska ting
-
Bokrea! Och varför visste jag inte detta??
Jag är som bekant inget fan av att läsa böcker egentligen.
Men idag gjorde jag något som jag aldrig tidigare har gjort: Jag besökte en bokrea och fyndade inte mindre än FYRA böcker!
Akademibokhandeln har tydligen en bokrea varje år (som av nån outgrundlig anledning var totalt okänd för mig fram till idag när själva rean startade) där de rear ut böcker i alla genrer och tjocklekar!
Och med rea så menas inte 25% eller ”köp 3 för 2”, utan typ ”sjukt billigt snudd på gratis”.
Det var som att flyta fram på moln och bara insupa alla prydliga bokstaplar, knuffa undan en och annan kund som stod mitt i gången och läste, plocka åt sig titel efter titel, småle åt prislappen, och sväva vidare till kassan.Jag tycker om att ha faktaböcker hemma om ämnen som intresserar mig. De få gånger jag faktiskt tar mig tid att läsa så är det nästan alltid facklitteratur, eller något som jag har praktisk användning av.
De böcker som jag fick äran att cykla hem med idag var dessa:”Innekatten” av Susanna Rosén.
Om allt går som planerat blir jag nämligen kattägare på prov i helgen! Vad passar då bättre än en uppslagsbok med skötselråd och vackra bilder på kissemjauer?”Arkeologiska upptäckter i Sverige” av Anna Lihammer
Jag älskar arkeologi, men denna bok ska jag faktiskt ge till min pojkvän som också älskar historia och allt vad historia innebär!”Mytomspunna platser” av Sarah Bartlett
Denna bok handlar om allt från hemsökta gravplatser i Thailand, till UFOn och Stonehenge. Passar mig som handen i handsken med andra ord!”Upplev Sveriges historia” av Dick Harrison
Denna bok har jag tänkt köpa rätt länge, och den har en riktigt fin layout! Dessutom är Dick Harrison en av mina förebilder som historiker.
(Det finns inget bättre än att höra Dick prata om Krrristian Tyrrrann på sammanbiten skånska!)Jag betalade 436 kronor för hela kalaset! Har ingen koll på originalpriserna, men jag skulle gissa på att dessa böcker tillsammans kostat runt tusenlappen i vanliga fall…
(Obs! Detta är inget sponsrat inlägg eller liknande, jag ville bara uttrycka min hype över bokrean.)
Läs mitt tidigare inlägg med boktips här!
Until next time!
-
Är hon inte vackrast av allt, Uppsala?
Place where I belong…
När man promenerar genom stan en vacker och solig dag som denna, så förstår man verkligen varför Uppsala har lockat såväl turister som studenter och bosättare i alla tider.
Man kan bokstavligen vandra genom epokerna här – från vendeltiden och vikingagravar vid Gamla Uppsala, förbi gärdsgårdar ute på fälten och in mot stan. Sedan vidare mot tidig medeltid vid kyrkorna och valven inne i stadskärnan. Från 1400-talet har vi universitetet, och hundra år till så har vi slottet. Ytterligare ett sekel så har vi Botaniska Trädgården, och därefter brakar det loss med universitetsbyggnader och adelsbostäder – ända fram i våra dagar!Idag satte jag mig utanför domkyrkan och bara förundrades av dess storhet. Försvann lite i trans några minuter tror jag, sedan vaknade jag till av att jag fått nackspärr av att titta upp mot tornen.
Denna byggnad slutar aldrig att fascinera mig även fast jag inte är troende alls. Den bara står där som den alltid gjort. Genom bränder, krig, moderniseringar, ombyggnationer och anpassningar. En orörlig fristad av tegel och sten.Här kommer en liten bildbomb från dagens promenad!
Vy över Botaniska Trädgården som anlades av Olof Rudbeck i mitten av 1600-talet
Har aldrig tänkt på det innan, men vissa av kanonerna vid slottet är riktade direkt mot domkyrkan… But why?!
Carolina Rediviva, en ganska maffig biblioteksbyggnad! Här finns bland annat Silverbibeln från 500-talet, och som funnits i Uppsala sedan 1600-talet. Dessutom kan man bland annat titta på en del av Mozarts notblad och Isaac Newtons Principia Mathematica här!
Utanför universitetsbiblioteket står prins Gustaf och spanar in studenterna!

Museum Gustavianum i strålande sol!
Här satt jag på en sten bakom en ljungbuske, medan historiens vingslag flaxade omkring.
I Uppsala finns runstenar av alla de slag!
När man byggde domkyrkan så tyckte man inte att runstenarna var lika coola som vi tycker idag. Därför använde man dem ofta som grundstenar i byggnaden eftersom de var stora och platta.
Vid restaureringar av kyrkan har man dock tagit loss runstenarna och ställt fram dem för allmän beskådan istället!Until next time!
-
Mama, just killed a man…
Många gånger har jag önskat att jag vore född på tidigt 70-tal, så att jag hade kunnat växa upp under det goa 80-talet.
Dock så kan man ju inte direkt styra över sin egen födsel, och då får man hålla till godo med youtubeklipp istället!
Jag hade till exempel kunnat sälja min själ för att ha fått se Guns’n’Roses live på Ritz i New York 1988, eller Gyllene Tider i Mjölby 1981.Men det finns en spelning som har gått till historien som det bästa som någonsin hänt i musikväg. (Och nej, jag är faktisk inte partisk!)
Queen på Wembley under LiveAid-galan 1985.
Detta korta framträdande är känt som de ”20 minuter som förändrade musiken för alltid.”
Många band har försökt att kopiera framträdandet sedan dess, men självklart har de inte lyckats.
Här kan man tala om The One and Only!
Queen var såklart stora redan vid det här laget, men man hade i mångt och mycket ”glömt bort” dem lite bland alla andra stora band och artister som slog igenom under 70-80-talet. Under LiveAid-galan uppträdde nämligen storheter som U2, Phil Collins, Elton John, David Bowie, George Michael, och många fler.
Men den 13 juli 1985 får alla skeptiker en käftsmäll á la Mercury, och om man någonsin tvivlade på vilket band som låg på förstaplatsen så kunde man sluta tvivla nu!
Till och med jag som aldrig egentligen varit så intresserad av Queen lyfter hatten av och applåderar för Freddie och gänget.Vilken uppvisning! Och vilken jävla röst!
Om ni ska titta på en musikvideo i helgen så titta för bövelen på denna, även om ni som jag, har sett den ett 30-tal gånger!
Helgens fnuling:
Freddie Mercury var utan tvekan den mest karismatiske av frontmän, i alla kategorier, och hans röst är fullkomligt oslagbar!
Men hade han haft samma legendstatus om han fortfarande levt…? (Jag tror faktiskt det, men man vet ju inte hur hans liv hade utvecklat sig till idag liksom…)Until next time!
-
Alla hjärtans katolska helgon och kärleksbrev
Behöver riktig kärlek en egen dag på året? Nej såklart inte!
Personligen tycker jag att kärlek alltid är viktigt, men jag ser ingen direkt skada i att man uppmärksammar sin käresta lite extra just idag.Det tråkiga är ju dock att Alla hjärtans dag har börjat bli otroligt kommersialiserat (precis som de relativt ”nya” högtiderna Halloween och Black Friday). Knappt någon vet ens varför man firar högtid eller helgon längre – man gör det bara för att det verkar vara normalt liksom.
Poff! säger det bara och så är affärer och restauranger fullsmockade med romantiska tillbud som många inte kan motstå!
Man sveps med i kärleken till det materiella.
När jag kritiserar köpgalenskap så är det framförallt ur miljösynpunkt. Om dessa högtider gick ut på att exempelvis ta en promenad och göra kullerbyttor istället för att handla en massa konsumtionsprylar, så skulle det kännas bättre på många sätt…Till en början på 1700-talet var just Valentine’s Day en dag då man fokuserade på att skriva små kärleksbrev till varandra, och detta lever ju kvar idag i viss mån. Även om dessa kärleksbrev idag är massproducerade…
Men kanske är det lite så vi jobbar idag i våran inte alltför religiösa del av världen; ett helgon dör martyrdöden för en massa hundra/tusen år sedan och vi får sörja detta genom att fira!Jag måste dock säga att jag ändå är väldigt kluven, för det är svårt att vara negativ till något som i grunden handlar om just kärlek och välvillighet. Speciellt i dagens värld, där vi dagligen ser så mycket tråkigheter och brist på kärlek!
Dessutom finns det ju högtider som är betydligt värre vad gäller köphets…Häller i mig en kärleksbrygd i form av té ute i solskenet. Romantiskt indeed!
Så, nu ska jag trycka i mig Anthon Berg-chokladen och beundra rosorna jag fått av min pojkvän!
Until next time! <3
-
Några minuter av ro
Vissa saker får en att bara glömma omvärlden en stund. När en sån där fullständig ro infinner sig och man blir liksom uppslukad av det magiska i stunden.
Som av en händelse snubblade jag över en väldigt soothing (översättning någon?) video med en man som spelar flöjt för några hästar.
Jag vet att det låter brajjrökande flummigt, men titta själva!
Det är något med hela hans approach och hans flöjtspel som får mig att bara slappna av och glömma vad jag heter och vart jag bor. Om jag hade varit en av hästarna hade jag förmodligen bara lagt mig ner på marken och lyssnat i flera timmar.
Kanske drömmer sig hästarna i videon bort till en vacker grön äng, med svalkande morgondimma i soluppgången…För övrigt älskar jag indianmusik, och framförallt olika typer av flöjtspel!
Ett indian-”band” som hängt med mig så länge jag kan minnas är Sacred Spirit (finns på Spotify!). Jag lyssnar på dem i skrivande stund, och jag kan bara säga så här: Om man vill ha musik som är perfekt för yoga, meditation, skapande, eller bara balsam för själen så är Sacred Spirit det solklara valet! Man behöver inte förstå språket, man kan bara låta sig svepas med i indianfolkens årtusenden av visdom och kultur.Med detta önskar jag er alla en underbar helg, och att ni kan ta er några minuter att finna ro i er själva och omvärlden.
Länk till Sacred Spirit här!
Until next time!
-
Den första människan…
…var en spännande liten kvinnlig varelse från Afrika. Enligt den allmänt vedertagna och moderna forskningen om människan alltså. Inte enligt Bibeln, scouterna, eller andra mytologier.
Jag kom att tänka på henne idag utan någon egentlig anledning.
Första gången jag läste om henne var i högstadiet.
Då lärde jag mig att uttala den latinska beteckningen för hennes släkte, och det är fortfarande en av få latinska termer som jag kan uttala utan svårigheter än idag; Australopithecus afarensis. Knaslångt och krångligt ord, men någonstans så fastnade det, och jag älskade verkligen att lära mig om henne.
Om Lucy.
Det är nämligen så hon har kommit att kallas i vardagstal (hur ofta man nu vardags-pratar om människofossiler, men det händer nog säkert).
Trots intensivt googlande kunde jag inte hitta bilden på Lucy från högstadieboken… Men denna bild är ändå snarlik! Lucy upptäcktes i Etiopien 1974 av Donald Johanson. Eller ja, han upptäckte det som var kvar av hennes cirka 3,2 miljoner år gamla kropp!
Under utgrävningen spelades The Beatles och låten Lucy in the sky with diamonds på repeat, och det sensationella fyndet av människoapan fick därmed sitt namn Lucy.
Australopithecus är den första människoapan som börjar använda sig av primitiva verktyg. Dessa varelser är fortfarande väldigt små (ca 1 meter långa och 30-50 kilo tunga), men de utgör ändå på många sätt startpunkten för det vi idag ser som människans evolution.
Neandertalare i all ära, men med Lucy får vi en glimt av hur utvecklingen har gått framåt genom årmiljonerna. Evolutionen har liksom blivit påtaglig på ett annat sätt!Jag minns så väl en illustration av Lucy i läroboken från högstadiet. Hon stod upp på två ben, med ena handen sträckt mot himlen. Som om hon visste vart hon var på väg redan där och då.
Självklart är det en efterkonstruktion, men Lucy har ändå betytt väldigt mycket för vetenskapen om människan.
Jag tror att hon kommer att fortsätta fascinera oss även i framtiden, även om man upptäcker mer kompletta fossiler.
Lucy är allas vår förfader.Until next time!
-
Böcker som tvingat sig in…
Jag önskar att jag kunde säga att jag älskar att läsa, men då skulle det vara en riktig lögn och sånt vill vi ju inte ha…
Under min uppväxt har jag tvingat mig igenom böcker som Fröken Smillas känsla för snö, Doktor Glas, Mästaren och Margarita, Barnens Ö, med flera.
När jag pluggade historia och statsvetenskap på universitetet så behövde man plöja mellan 1-5 böcker i veckan, vilket såklart gjorde en om möjligt ännu mer less på böcker! Men om jag får välja så läser jag mycket hellre facklitteratur än skönlitteratur.
(Kanske är det lite osmart att studera humaniora om man ogillar att läsa, men så här i hindsight är jag extremt stolt att jag tog mig igenom det!)Jag är dessutom uppväxt med två bokmalar till föräldrar, men jag har själv aldrig haft tålamod till att läsa böcker.
Det brukar se ut ungefär så här för mig:
1. Jag öppnar en bok och läser första sidan.
2. Händer det inte något direkt så lägger jag undan den.
(3).Om jag mot förmodan tar mig halvvägs genom en bok så börjar jag läsa slutet för att jag inte har tålamod att läsa mig dit…
Knäppt? Kanske, kanske inte…Jag har läst flertalet klassiska och historiska verk, just för att man måste ha läst dem. Dessa böcker har dessutom väldigt ofta mycket att säga om sin samtid, även om de är skrivna i ren fiktion. De är många gånger lika aktuella idag som för 100-300 år sedan, och det är ofta därför de räknas till kategorin klassiker.
Ett fåtal böcker har trots detta ändå gjort avtryck i mitt liv på ett eller annat sätt, och jag tänkte dela med mig av dessa i en liten boklista!
Da Vinci-koden av Dan Brown (2003)
Min absoluta favoritbok och faktiskt den enda jag läst ut på mindre än en vecka! Den vände helt enkelt upp och ner på min världsbild (på ett bra sätt!)
Korståg, historia, symbolik och konspirationer i ett, vad mer kan man önska?Staten av Platon (300-talet f. Kr)
Ja, vad ska man säga om detta verk? Det har tolkats och omtolkats i 2000 år, och jag blir inte riktigt klok på Platon och hans liknelser överhuvudtaget. Men hans idéer om en idealstat är väl värda att fundera på, och vill man utmana sin hjärnkapacitet till max så kan jag absolut rekommendera hans idéläror!Odysséen av Homeros (700-talet f. Kr)
Detta verk är betydligt mer lättsamt än Staten, eftersom det är en fiktiv berättelse. Dock behöver man acceptera att det inte är skrivet på det sätt vi är vana vid. Verserna handlar om Odysseus äventyr efter Trojanska kriget, där han stöter på allt från gudar till musor och cykloper, innan han slutligen kommer hem till Ithaka.Flugornas herre av William Golding (1954)
En grupp med unga pojkar kraschar med ett plan i Stilla havet. De lyckas ta sig till en öde ö, där de blir allt mer polariserade och fientliga mot varandra. En skrämmande skildring av vad som kan hända när människan, och till och med barn, blir avklädda sin civiliserade täckmantel.Skattkammarön av Robert Louis Stevenson (1883)
En klassisk skattjakt i äkta sjörövarmanér! Om man bara vill läsa en klassisk, spännande, och lite sorglig bok, så är Skattkammarön definitivt att rekommendera! Skurken, Long John Silver är dessutom en av mina favorit-”bad guys”.Animal farm/Djurfarmen av George Orwell (1945)
En ganska tung och dyster fabel som kritiserar Stalins maktövertagande i Sovjet. Boken handlar om djuren på en bondgård som gör uppror mot bonden och själva tar över makten. Men maktfördelningen blir väldigt skev, då grisarna blir positivt särbehandlade. De andra djuren inser så småningom att revolutionen inte blev som de tänkt sig…Speciellt omnämnande:
The Outsiders av S.E. Hinton (1967)
En av de bättre böckerna jag läst. Speciellt med tanke på att Hinton bara var 16 år när hon skrev den!
Boken handlar om Ponyboy Curtis som växer upp som en Greaser i Eastside. Under ett gängbråk blir en av de rivaliserande Socs dödad och Ponyboy tvingas fly tillsammans med sin vän Johnny. Otroligt spännande, gripande, och väldigt aktuell! Boken filmatiserades dessutom år 1983, med skådespelare som Patrick Swayze, Tom Cruise, Matt Dillon, m.fl. Se den om ni inte orkar läsa boken!Until next time!
-
Svenska hjältar och legender X – Astrid Lindgren
Efter en segling på 800 år är vi nu i hamn och lägger till vid sista anhalten – det korta 1900-talet.
Även om jag personligen inte är så där jätteintresserad av historien efter 1800-talet, så finns det utan tvekan personer och händelser som varit ovärderliga för världen under denna epok!
Och jag måste säga att valet av den som ska representera 1900-talet och därmed sista delen i denna serie har varit det svåraste hittills.
Valet stod mellan Raoul Wallenberg, Dag Hammarskjöld eller Gustav V.Men så insåg jag plötsligt att det finns en person, en kvinna, som levde under nästan hela århundradet. Hon vigde sitt liv åt att skapa odödliga verk, klassiska sånger, oändligt med glädje, kärlek, sorg. Generation efter generation, ung som gammal. Hennes livsverk har levt vidare genom sagornas fantastiska värld.
Hon har präglat min uppväxt som ingen annan och jag känner stor tacksamhet för att jag fått ta del av hennes geni.
Astrid Lindgren.
Hon föddes 1907 i Vimmerby i Småland.
Som 19-åring begav sig Astrid till huvudstaden för att utbilda sig och arbeta. Hon utbildade sig till maskinskriverska och träffade även kontorschefen Sture Lindgren som hon senare gifte sig med.Sina första böcker skriver hon på 1940-talet, och det är framförallt karaktären Pippi Långstrump som får liv.
Dock dröjer det innan Pippi ges ut, eftersom Bonniers förlag inte riktigt känner sig bekväm med boken (kanske deras största misstag någonsin…).
Istället ges Astrids första bok Britt-Mari lättar sitt hjärta ut år 1944.
Förlaget Rabén & Sjögren får dock upp ögonen för Astrids berättartalang och de ger ut Pippi Långstrump 1945.
Hon fortsätter att skriva för förlaget under i stort sett hela sin karriär.
Astrid, Jan ”Emil i Lönneberga” Ohlsson, och regissör Olle Hellbom Under en period på över 40 år skapar Astrid sina odödliga verk i Karlsson på taket, Ronja Rövardotter, Bröderna Lejonhjärta, Emil i Lönneberga, Barnen i Bullerbyn, Saltkråkan, Rasmus på luffen, Mio min Mio, och många fler.
Böckerna översätts och ges ut över hela världen, och Astrid tilldelas flertalet hedersbetygelser och priser.
Hon är även engagerad i samhällsfrågor, och 1998 bildas Astrid Lindgrens barnsjukhus på Karolinska sjukhuset i Solna.
Det finns otaliga priser, stipendier och platser som är uppkallade efter Astrid Lindgren över hela världen, och hon fortsätter att inspirera författare på många sätt.
Hon bodde kvar i Stockholm och verkade där fram till sin död den 28 januari 2002.Astrid själv fick två egna barn, men man kan nog säga att hon på många sätt är en mor till oss alla. Hennes karaktärer lever vidare i äventyr, vänskap, sång och dans, och de fortsätter att skapa glädje för barn i hela världen.
Ingen är nog mer värd att pryda en sedel än denna litterära drottning!
The End.
Detta var alltså tionde och sista delen i min lilla följetong om svenska hjältar och legender! Det har som sagt varit en utmaning att välja ut kandidaterna, men jag lyckades till slut lyfta mina personliga favoriter. Hoppas att ni läsare uppskattat serien och kanske rent av lärt er något nytt!
Jag håller i detta nu på att fnula på en ny serie i historisk/mytologisk/övernaturlig/naturlig anda, men har ingen riktigt klar idé ännu…
Men självklart kommer jag att underhålla er med lite annat skoj under tiden!Until next time!
-
Svenska hjältar och legender IX – Alfred Nobel
”Vilken jävla smäll!”
Alfred NobelVi lämnar nu det färgstarka 1700-talet bakom oss och tuffar in i det långa 1800-talet.
Nu har industrialismen satt igång på allvar och riktiga storstäder börjar växa fram runt om i världen. Även om produktionen med löpande band ökar, så är fattigdom och svält ett faktum i Europa, och även i Sverige, som mest liknar ett utvecklingsland vid den här tiden.
Thomas Edison har snott idén för glödlampan och börjat producera dem i större skala. Även om de första formerna av gatubelysning nu tas i bruk, så är det långt ifrån alla som kan njuta av en upplyst tillvaro.
Personligen när jag tänker på 1800-talet så ser jag framför mig två alternativ – det ena är skitiga industristäder där rök från eldad kol i fabriker stiger mot skyn. Det andra är fattighjon på landsbygden á la Emil i Lönneberga, där människor lever alldeles för många på alldeles för liten yta. Tyvärr såg det faktiskt också ut så här på många håll under större delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.Men industrialismen förde onekligen världen framåt på många sätt. En som verkligen såg till att utnyttja kemins och fysikens krafter till max var Alfred Nobel.

Nobel i sin klassiska tänkarpose. Han föddes i Stockholm 1833, och var son till uppfinnaren Immanuel Nobel.
Alfred var ett mycket begåvat och flitigt barn, trots att han ofta blev sjuk som barn. Som tonåring skickades han ut i världen för att studera och skaffa sig en bra utbildning. Under en studieresa i Frankrike stötte Alfred för första gången på nitroglycerinet, som skulle komma att bli hans källa till rikedom och berömmelse.
Många hade experimenterat med detta extremt explosiva ämnen redan tidigare, och efter flertalet dödsolyckor upptäckte Alfred Nobel till slut hemligheten: Att slå ihop nitroglycerinet med en form av förstenad alger, för att på så vis kunna transportera sprängladdningen på ett säkert vis.
Dynamiten såg dagens ljus.
Alfred Nobel tog patent på inte mindre än 355 uppfinningar under sin livstid, varav många var olika typer av krut-baserade laddningar.
Detta gjorde honom ofattbart rik och han ägde både hus och företag över hela världen.Nobel avled i Italien 1896, ogift och utan barn, men definitivt inte utan arv! I sitt testamente gjorde han klart att av hans förmögenhet på 33 miljoner, så skulle 31 miljoner gå till en fond där man varje år delade ut stipendier inom kemi, fysik, litteratur, medicin/fysiologi och fredsarbete.
Hans önskan gick i uppfyllelse och Nobelstiftelsen grundades år 1900.
Varje år sedan 1901 (med undantag under andra världskriget) har man den 10 december delat ut dessa priser till forskare och fredsarbetare från hela världen.Until next time!
-
Prästgården i Borgvattnet – ett historiskt spökhus
Det finns platser i de flesta länder som anses vara hemsökta på ett eller annat sätt. Vissa är mer kända än andra. Vi har Queen Mary i USA, Towern i London, Loftus Hall på Irland, och många andra.
I Sverige har vi prästgården i Borgvattnet. Denna gamla prästgård anses vara den mest hemsökta byggnaden i Sverige, och har ovanligt länge varit en guldgruva för spökjägare av alla de slag!
Trots sin alldagliga exteriör, så ruvar Borgvattnets prästgård på otaliga spökhistorier! Bild från Google Men varför?
Hur kan ett litet trähus i Jämtlands vildmark väcka ett sånt enormt intresse från både medier och privatpersoner? Dessutom under en väldigt lång period…Det hela började när komministern Nils Hedlund flyttade in i gården på 1920-talet. Han upplevde en hel del oförklarliga fenomen, bland annat ska all tvätt från en tvättlina ha slitits ner av en osynlig kraft, och han hörde fotsteg och mummel, trots att ingen annan var där.
Dessa konstiga händelser eskalerade med tiden, men eftersom det var präster, Guds män, som bodde på gården så ville man inte gärna att folk skulle få reda på vad som försiggick. Präster som tror på spöken fanns ju inte på kartan!
Men på 40-talet flyttade en komminister vid namn Erik Lindgren in på prästgården. Han, liksom sina föregångare, upplevde märkliga saker som han inte kunde förklara.
Han blev kontaktad av journalister som fått nys om spökprästgården och han bestämde sig för att berätta vad han varit med om.I december 1947 skrev Östersundsposten en ganska omfattande artikel om händelserna i prästgården, och man intervjuade då bland annat Erik Lindgren:
”Nuvarande komminister i Borgvattnet, Erik Lindgren, vitsordar ryktena om underligheter i prästgården. Det har hänt att ljuset plötsligt släckts för att kort därpå åter tändas. Tassande steg brukar höras i rummen, trots att dessa varit tomma. Komminister Lindgren själv har varit med om att bli ryckt bakåt eller framåt, när han suttit i en stol. Dessa ryck har varit så kraftiga att han fallit ur stolen.” […]
Under flera decennier har folk vallfärdats till Borgvattnet för att ta del av denna märkliga prästgård. Berättelserna och upplevelserna är otaliga och det rör sig om allt från barnskrik, gråt, upphittade skelettdelar, kameror som får eget liv, och mycket annat.
Vissa har flytt i panik mitt i natten, medan andra aldrig har sovit så lugnt och ostört i hela sina liv…Själv har jag aldrig varit i Borgvattnet. Jag har ingen så kallad ”bucket-list” i mitt liv, men om jag hade haft en så skulle prästgården i Borgvattnet definitivt finnas med!
Har ni varit där, eller kanske känner någon som varit? Let me know!Until next time!












