Historiska ting
-
Kungsgård, vårjakt och solsken i silverstaden
Idag har jag spenderat i stort sett hela dagen i Sala. Jag och pappa drog ut på ett efterlängtat fotosafari som började vid Väsby kungsgård och slutade halvvägs mot silvergruvan.
Denna kungsgård är idag ett litet museum, men den har varit en väldigt viktig byggnad historiskt sett! Sala var ju rikets ekonomiska hjärta från medeltiden fram till stormaktstid tack vare allt silver man bröt här. Väsby kungsgård fungerade då som bostad när regenterna kom för att titta till gruvindustrin.
En kungsgård som huserat många kungligheter…
Pappa är expert på macrofotografering och jagar gärna insekter att fota! Själv föredrar jag landskap och naturmotiv…
Fikadags vid Måns Ols som ligger väldigt vackert vid sjön!
Skogarna kring Sala är som hämtade ur en John Bauer saga!
Att smyga på fjärilar är sjukt svårt!
Det finns helt fantastiska promenadstråk längs kanalerna och in i skogarna runt staden
En riktigt skön dag med massor av lugn och vackra intryck. Känns som att det behövdes efter denna hemska helg…
Fick även med 3 liter kristallklar björksav av pappa, som är betydligt bättre än mig på att sava björk! Enligt honom beror savens klarhet på mängden kalk i grundvattnet (och Salatrakten består typ bara av kalksten!)
Har våren kommit till er också?Until next time!
-
Vi behöver lite glädje…
Jag hade tänkt skriva ett inlägg igår kväll, men jag hoppade över det av förklarliga skäl. Känner inte heller för att uttala mig om det hemska terrordådet i Stockholm, utan jag tror det mesta har blivit sagt/skrivet av andra redan… Men jag lider självklart med de drabbade och deras anhöriga, och hoppas att den/de skyldiga blir levande begravda på havets botten.
Med detta inlägg vill jag istället försöka förmedla lite glädjestämning! Och vad kan göra en på gott humör bättre än riktigt go musik?
Fyra killar från Liverpool som 1964 uppträder inför en (mestadels) kvinnlig publik får iallafall mig att andas lite lättare.
Tidlöst, enkelt, men fantastiskt bra!Over and out – twist and shout!
Ta hand om er! <3
Until next time!
-
Tutankhamun – Farao i Frihamnen
Gårdagen spenderade jag och min pojkvän Jonas i ett magasin i Frihamnen i Stockholm!
Och inte vilket magasin som helst, utan Magasin 9, som just nu håller en utställning som heter Tutankhamun – Graven och skatterna.
Utställningen visar föremål från farao Tutankhamuns grav och berättar historien om dess upptäckt.
Även om föremålen är replikor, så är de så pass bra gjorda att inte ens jag skulle kunna se någon skillnad mot originalen!
Man sveps med i den unge faraons märkliga livsöde, där han besteg Egyptens tron som tioåring, för att sedan dö endast 19 år gammal…
Hans grav förblev intakt ända till år 1922, då Howard Carter upptäckte graven med alla magnifika skatter!Utställningen i Frihamnen om Tutankhamun har turnerat runt hela världen sedan 2008 och lockar miljontals besökare.
Vi har tjatat om den här utställningen sedan i höstas, men tänkte att vi skulle vänta tills vädret blev mer inbjudande!
För oss historieälskare är den här utställningen ett måste, och framförallt för mig som har älskat antikens Egypten sedan jag var liten! Som jag skrivit om i detta inlägg, så har jag alltid varit otroligt fascinerad av just den egyptiska kulturen och dess mysterier.
Jag besökte Egypten år 2004 och år 2005 och jag blev verkligen sugen att åka tillbaka för att få uppleva den storslagna och mytiska kultur ännu en gång!Bildbomb nedan!
Detta var synen som Carter möttes av när han tog sig in i gravkammaren 1922, och det var bara början…
En grav i rent guld? Ja varför inte!
Jag lyckades rota fram bilden på originalet av Tutankhamuns dödsmask som jag tog på Egyptiska Muséet i Kairo 2004 (övre bilden) Bara bildkvalitén och mängden turister som skiljer dessa konstverk åt!
Kopian från utställningen i Frihamnen
Var det något antikens egyptier kunde så var det hantverk och guldsmideri!
Tutankhamun som barn i form av en lotusblomma!
Until next time!
-
Pollenallergi och Historien om Jorden
Här ligger jag utslagen i pollenallergi…
Precis som alla andra år så är jag naiv och tror att jag ska slippa skiten just detta år. Men icke!
Igår kom pollenmaffian på besök, ironiskt nog samtidigt som det föll typ 3-5 cm snö här i Uppsala! How?!
Nåväl det är bara att gilla läget, det brukar trots allt gå över på 4-6 veckor för min del. Inget att hänga upp sig på…Jag hade egentligen tänkt fortsätta med serien om väsen och varelser i folktron idag, men så kom jag på att jag bara måste visa en dokumentär som jag verkligen älskar! Den är gjord av National Geographic och handlar om hur vår planet blev till. Även om det är lite sämre youtube-kvalitet så är den otroligt väl berättad!
Jag brukar tycka att såna här dokumentärer kan vara lite långdragna och jobbiga att hänga med i, men denna fångar mig direkt i resan genom tid och rum!
Dock kan jag inte låta bli att undra hur man kan veta allt det här?? Saker som skedde för miljarder år sedan kan ju omöjligt vara så enkla att förstå och belägga. Eller?När man tittar på sånt här så inser man hur otroligt små och obetydliga vi alla är i detta eviga universum. Vår tid är bara ett kort ögonblick i oändligheten.
Så har ni 1,5 timme över – se detta!Helt plötsligt känns min pollenallergi inte så relevant längre…
https://www.youtube.com/watch?v=SYOarZKipnU&t=3846s
Until next time!
-
The Bear and the Maiden fair
Som utlovat (till mig själv) så har jag tillbringat hela morgonen och förmiddagen ute i det vackra vädret! Jag hade ju planerat att göra en liten fotoshoot med min nya medeltids-maiden-klänning denna helg, och idag var som klippt och skuret för detta!
Så jag bestämde mig för att cykla ut till Hågadalen och Kung Björns hög. Hågadalen är ett fantastiskt vackert och naturskönt område ett par kilometer från centrala Uppsala. Här finns dessutom en av Skandinaviens bäst bevarade bronsåldersgravar – Kung Björns hög, eller Hågahögen som den också kallas.
Själva högen i sig är inte så storslagen, men landskapet runt omkring är riktigt häftigt! Hela dalen har nämligen varit botten på Mälaren en gång i tiden, vilket är påtagligt än idag. Överallt finns stora stenblock och klipphällar kvar som legat under vatten för bara ett par tusen år sedan.
Det blev en hel hög med bilder, men jag tänkte iallafall lägga upp ett litet urval här!
Efter den långa cykelturen var det skönt att slappna av på ett solvarmt klippblock!
Spanar efter Kung Björn!
Inte lika storslagen som Kungshögarna i Gamla Uppsala enligt min åsikt. Men definitivt ett av många historiska landmärken i Uppsala!
Svårt att föreställa sig att hela dalen har varit en del av Mälaren! Kanske ligger några långbåtar någonstans och väntar på att bli upptäckta..?
Den fantastiskt storslagna eken som står som en vakt alldeles intill gravhögen. (Lägg märke till min spexade maiden-hoj till höger!)
Until next time!
-
Medeltidsklänning och starka vårvindar
Ni kan aldrig gissa vad!
Eller jo, kanske…Iallafall så har min medeltidsklänning äntligen kommit, som jag längtat!
Dessutom är den gjord helt i linne, och detta tyg ligger mig verkligen varmt om hjärtat. Tidigare medeltidsklänningar jag haft har varit i olika syntet- eller bomullsblandningar, duchesse eller chiffong. Dessa tyger är också såklart oerhört fina, men de är inte lika bekväma och naturliga mot kroppen.
Linne är dessutom ganska tacksamt eftersom det inte förvrängs eller krymper i tvätt som plagg i andra tyger kan göra. Det håller helt enkelt för tidens prövningar!Jag är verkligen toknöjd med klänningen, och ett plus är att den bara går till strax ovanför anklarna på mig (i och för sig är jag relativt lång…), och detta gör att man kan springa runt obekymrat i skog, mark och stad utan att den blir lerig eller att man snubblar.
Förhoppningsvis kan jag redan till helgen sticka ut och fota lite med klänningen i en passande miljö och göra den lite rättvisa!
Say yes to the dress! Kunde inte låta bli att fota lite hemma ändå…
Färgen och detaljerna på denna medeltidsklänning är riktigt fina.
Enkelt men elegant!
Like a lady. Fast i medeltida sammanhang hade jag nog inte tagits för en värdig dam, utan snarare en fattig/prostituerad med mitt utsläppta hår…
Oh well!Until next time!
-
Ur vinterdvala till doften av gamla byggnader…
En av de bästa dofterna som finns är enligt min åsikt doften av gamla byggnader!
Gammalt trä från byggnader, blandat med tjära och kåda som värms upp i solen, eller fryser i vinterdvalan.
Just denna doft hänger i luften kring kyrkan i Gamla Uppsala och vid Disagården, som är en hembygdsgård med byggnader och replikor från bondetiden.
Nu när solen har börjat värma upp marken på riktigt så sprider sig doften med vinden runt hela området, och det ger ett sånt välbehag!
Som nybakta kanelbullar, fast bättre!Häromdagen kände jag dessutom hur jag fick en ny energi som jag inte haft på flera månader. Nästan som en uppenbarelse!
Senaste månaderna har jag nämligen känt mig lite frånvarande. Som att jag gått på tomgång istället för på min vanliga enorma energitank. Vet inte riktigt vad det beror på, men jag tror att vädret har spelat en ganska stor del i det. Om vädret är grått så blir jag grå liksom! Och jag tycker att den här hösten och vintern har varit en av de mest långdragna hittills. Jag älskar vintern, men nu känner jag att det är dags för livet att återvända, både ute i naturen och i mig själv.Just som jag kände häromdagen att energin återvänder, så kände jag också att väntetiden och vinterdvalan är över…
Solen skiner, fåglarna kvittrar, och de gamla byggnaderna börjar dofta mystik och svunna epoker! Allt som är underbart samlas i en kraftansträngning för att sprida sin energi och sitt ljus.
Redo för våren!
Här gick jag och sjöng The Road Goes Ever On som Bilbo Baggins. Lycka!
I balans igen, känns förjäkla bra!
Until next time!
-
Folk som försvinner och dyker upp…
Dags för ytterligare ett litet avbrott i Väsen och Varelser för att i stället titta på ett ganska tragiskt, men samtidigt spännande ämne!
Folk som försvinner är ju nämligen inte det mest muntra av saker som händer här i världen… Och ännu märkligare är det när avlidna människor dyker upp på helt avskrädes platser!
Framförallt när det absolut inte finns någon rimlig förklaring till varför. Även om personerna i denna videon inte är försvunna i den bemärkelsen, så vill jag ändå påstå att de är försvunna eftersom ingen verkar vilja kännas vid dem när man hittar deras kroppar.
Finns inga anhöriga? Vänner, kollegor? Någon som åtminstone har sett personen någon gång??
Nej, dessa personer verkar liksom vara anonyma karaktärer som blivit placerade på platser under märkliga och tragiska omständigheter, utan att ge någon antydan om vilka de är eller var…
Många gånger tar spåren också tvärt slut efter vad som ibland är flera år av utredningar.
Vissa av dessa cold-cases är 50-60 år gamla, men fortfarande öppna för tips och ledtrådar som kanske kan bidra till att man kan klara upp fallen. Eller åtminstone ge de drabbade någon form av frid…Vad tror ni om såna här fall? Borde man utreda in i all oändlighet? Har ni några spekulationer om varför ingen på hela planeten tycks känna igen personerna, trots alla försök att sprida informationen?
Jag tror att det kan finnas flera förklaringar, men samtidigt så blir man så himla frustrerad! Speciellt mannen i fall nummer 2 i denna video tycker jag är extremt mystisk…?
Intriguing!Imorgon och på fredag kommer jag att befinna mig i Stockholm på utbildning, så jag är osäker på hur mycket jag kommer hinna blogga dessa dagar (troligen inte alls)…
I annat fall är jag tillbaka till helgen igen med nya spännande väsen och farhågor (och dessutom en intressant artikel som jag måste klyva!), så håll till godo så här i vårens gryning!Until next time!
-
Bokrea! Och varför visste jag inte detta??
Jag är som bekant inget fan av att läsa böcker egentligen.
Men idag gjorde jag något som jag aldrig tidigare har gjort: Jag besökte en bokrea och fyndade inte mindre än FYRA böcker!
Akademibokhandeln har tydligen en bokrea varje år (som av nån outgrundlig anledning var totalt okänd för mig fram till idag när själva rean startade) där de rear ut böcker i alla genrer och tjocklekar!
Och med rea så menas inte 25% eller ”köp 3 för 2”, utan typ ”sjukt billigt snudd på gratis”.
Det var som att flyta fram på moln och bara insupa alla prydliga bokstaplar, knuffa undan en och annan kund som stod mitt i gången och läste, plocka åt sig titel efter titel, småle åt prislappen, och sväva vidare till kassan.Jag tycker om att ha faktaböcker hemma om ämnen som intresserar mig. De få gånger jag faktiskt tar mig tid att läsa så är det nästan alltid facklitteratur, eller något som jag har praktisk användning av.
De böcker som jag fick äran att cykla hem med idag var dessa:
”Innekatten” av Susanna Rosén.
Om allt går som planerat blir jag nämligen kattägare på prov i helgen! Vad passar då bättre än en uppslagsbok med skötselråd och vackra bilder på kissemjauer?”Arkeologiska upptäckter i Sverige” av Anna Lihammer
Jag älskar arkeologi, men denna bok ska jag faktiskt ge till min pojkvän som också älskar historia och allt vad historia innebär!”Mytomspunna platser” av Sarah Bartlett
Denna bok handlar om allt från hemsökta gravplatser i Thailand, till UFOn och Stonehenge. Passar mig som handen i handsken med andra ord!”Upplev Sveriges historia” av Dick Harrison
Denna bok har jag tänkt köpa rätt länge, och den har en riktigt fin layout! Dessutom är Dick Harrison en av mina förebilder som historiker.
(Det finns inget bättre än att höra Dick prata om Krrristian Tyrrrann på sammanbiten skånska!)Jag betalade 436 kronor för hela kalaset! Har ingen koll på originalpriserna, men jag skulle gissa på att dessa böcker tillsammans kostat runt tusenlappen i vanliga fall…
(Obs! Detta är inget sponsrat inlägg eller liknande, jag ville bara uttrycka min hype över bokrean.)
Läs mitt tidigare inlägg med boktips här!
Until next time!
-
Är hon inte vackrast av allt, Uppsala?
Place where I belong…
När man promenerar genom stan en vacker och solig dag som denna, så förstår man verkligen varför Uppsala har lockat såväl turister som studenter och bosättare i alla tider.
Man kan bokstavligen vandra genom epokerna här – från vendeltiden och vikingagravar vid Gamla Uppsala, förbi gärdsgårdar ute på fälten och in mot stan. Sedan vidare mot tidig medeltid vid kyrkorna och valven inne i stadskärnan. Från 1400-talet har vi universitetet, och hundra år till så har vi slottet. Ytterligare ett sekel så har vi Botaniska Trädgården, och därefter brakar det loss med universitetsbyggnader och adelsbostäder – ända fram i våra dagar!Idag satte jag mig utanför domkyrkan och bara förundrades av dess storhet. Försvann lite i trans några minuter tror jag, sedan vaknade jag till av att jag fått nackspärr av att titta upp mot tornen.
Denna byggnad slutar aldrig att fascinera mig även fast jag inte är troende alls. Den bara står där som den alltid gjort. Genom bränder, krig, moderniseringar, ombyggnationer och anpassningar. En orörlig fristad av tegel och sten.Här kommer en liten bildbomb från dagens promenad!
Vy över Botaniska Trädgården som anlades av Olof Rudbeck i mitten av 1600-talet
Har aldrig tänkt på det innan, men vissa av kanonerna vid slottet är riktade direkt mot domkyrkan… But why?!
Carolina Rediviva, en ganska maffig biblioteksbyggnad! Här finns bland annat Silverbibeln från 500-talet, och som funnits i Uppsala sedan 1600-talet. Dessutom kan man bland annat titta på en del av Mozarts notblad och Isaac Newtons Principia Mathematica här!
Utanför universitetsbiblioteket står prins Gustaf och spanar in studenterna!
Museum Gustavianum i strålande sol!
Här satt jag på en sten bakom en ljungbuske, medan historiens vingslag flaxade omkring.
I Uppsala finns runstenar av alla de slag!
När man byggde domkyrkan så tyckte man inte att runstenarna var lika coola som vi tycker idag. Därför använde man dem ofta som grundstenar i byggnaden eftersom de var stora och platta.
Vid restaureringar av kyrkan har man dock tagit loss runstenarna och ställt fram dem för allmän beskådan istället!Until next time!
