Historiska ting
-
Stiliga ställen jag vill besöka V – Petra
I en av mina favoritfilmer, Indiana Jones and the Last Crusade, så utspelar sig en del av slutet i den gamla klippstaden Petra i Jordanien.
I filmen går karaktärerna in i vad som ska föreställa den sista förvaringsplatsen för den heliga Graal. Och Harrison Ford får det lite hett om öronen när han ska visa sig värdig Guds nåde och hämta Graalen…Iallafall, detta klipptempel som handlingen delvis utspelar sig i skulle mycket väl kunna ha varit en viktig plats för heliga och dyrbara föremål.
Petra uppfördes för nästan 2000 år sedan, och är nästan helt uthugget direkt i klipporna (ergo namnet Petra som är latin för klippa).
Bara det faktum att staden stod övergiven och bortglömd i 500 år, fram till 1800-talet, gör ju en sån som mig extremt nyfiken på stället!Nog för att det lär vara översvämmat av turister numera, men jag tror ändå det är en speciell känsla att vandra omkring bland dessa surrealistiska byggnadsverk.
Bild Nabatéerna, det folkslag som ursprungligen ska ha uppfört Petra, är sedan länge borta. Men det tycker bara förstärker den mystiska känslan när man vandrar runt på såna här ställen.
Precis så kände jag nämligen när jag var i Egypten och besökte dess pyramider och tempel. Människorna som för så länge sedan levde och skapade allt det här blir väldigt påtagliga, men samtidigt så avlägsna. Vi vet så mycket om dem, men ändå vet vi knappt nånting om deras liv.
Bara det som de frivilligt eller ofrivilligt lämnat efter sig kan berätta sanningen… och då kan vi ändå aldrig veta helt säkert.
Ah, historia! <3Häftigt tycker jag hur som helst, och hoppas att jag en dag får möjlighet att besöka denna arkitektonisk- och kulturella höjdpunkt!
Bild Until next time!
-
And winter came…
Tjoflöjt!
Vilken fantastisk dag det har varit idag! Inte bara vädermässigt, utan bara allmänt bra liksom. Till skillnad mot för typ en månad sedan, då alla dagar kändes likadana – tunga och mörka.
Nej, nu är ljuset här, och det känns. Och syns!Väderprognosen spådde grått och molnigt idag, men icke! Det var länge sedan solen kändes så stark som idag, och man kunde liksom ta på krispigheten i luften. Dessutom är hela Uppsala täckt av rimfrost, lite dimma, och det ligger ett täcke med pudersnö på marken. Som ett perfekt drömland helt enkelt!
Eftersom vädret var så underbart så bestämde vi att utflykt med korvgrillning vore perfekt. Dock insåg vi ganska snabbt att engångsgrillhelvetet inte tänkte ta fyr… så vi fick se oss besegrade och äta kall korv istället. Vilket ändå var ganska okej!
Utflykten bar till Funbo utanför Uppsala. Jag har en speciell relation till denna plats eftersom min farfar hade en sommarstuga här för många år sen. Som barn sprang vi runt och lekte på ängarna och ropade på kossorna.
Rimfrost är bland det finaste en vinter kan ha tycker jag! Träden ser ut som små moln nästan.
Och så kan man krypa in under och skaka ner en massa snö över sig själv.
Och göra hardcore snöänglar!
Vidvinkeln fick andas lite vinter den med!
Glitter överallt!
Nu säger tyvärr väderleksrapporten att det ska bli plusgrader i veckan, och i så fall lär väl snön vara ett minne blott inom kort…
Det är iallafall trevligt att kunna titta tillbaka på bilderna då och veta att vi fick åtminstone några dagar med riktig vinter! Mer kan man väl inte begära nuförtiden, eller?En annan lite skojig grej är att jag äntligen hittat ett nytt tema till bloggen! Det kommer bli mycket snyggare layout, större bilder och bättre mobilanpassning. Så fort jag har köpt det ska jag bara hitta en ledig dag till att fixa, eftersom sånt tar typ en hel dag för mig…
Until next time!
-
Stiliga ställen jag vill besöka IV – Paris katakomber
Okej, jag vet inte om man ska benämna denna plats som ”stilig”, men den kvalar ju lätt in på listan över coola ställen i världen – Paris katakomber!
För en som aldrig varit i Frankrike överhuvudtaget (moi) och aldrig egentligen lockats av att åka dit, så måste jag medge att bara katakomberna i sig utgör en anledning att åka dit!
För några år sedan såg jag en dokumentär på youtube som handlade om en man som gått vilse i katakomberna. Man hittade hans filmkamera, men man hittade aldrig mannen själv…
Till min förtjusning så visade sig klippet från hans filmkamera finnas kvar, så ta gärna en titt på det sen och let me know vad ni tror om det, fakta eller fiktion? (passar på att varna redan nu för att det kan vara lite disturbing att titta på)Iallafall, Paris katakomber är ett underjordiskt nätverk av tunnlar som ursprungligen byggdes av romarna på 400-talet. Syftet då var att bryta kalk, och man räknar med att det totalt rör sig om nästan 30 mil av tunnlar i flera ”våningar”. Myndigheterna upptäcker än idag nya ingångar/utgångar till tunnlar man inte visste fanns, och de stänger genast igen dessa eftersom det är olagligt att utforska katakomberna på egen hand.
Men katakomberna har även använts för många andra syften genom historien, och det var först på slutet av 1700-talet som man beslöt att omvandla vissa delar av tunnlarna till en viloplats för de döda.
Kyrkogårdarna i Paris började nämligen bli överfulla av lik, och för att minska risken för smittor och bereda mer plats för kommande döda, så började man bära ner de gamla benen till tunnlarna under staden.Resultatet blev en makaber, men ändå visuellt imponerande massgrav, bestående av över fem miljoner parisares ben och skallar:
De dödas rike.
Fortsätt på egen risk…
Bild 
Bild Man får väl utgå från att de personer som ”byggde” dessa formationer av ben gjorde det med största respekt för de döda… Samtidigt som jag tycker det är lite bisarrt, så var det ändå en ganska bra och kreativ lösning. Istället för att bara begrava allihop i en stor grop liksom, så gav man dem en lite mer praktfull grav.
Dessutom får dessa anonyma människor, trots att de är döda sedan länge, fortsätta att bidra till sin hemstad även in i vår tid…Och just det! Läskigt klipp var det också:
Until next time!
-
När allting är vackert igen
Som jag längtat!!
Idag kom solen tillbaka. Jag kan ärligt talat inte minnas senast jag såg den! Som ett stort, skinande plåster lägger den sig över den mörka och tråkiga tiden som varit.
Och som ett brev på posten har också min allmänna motivation och energi kommit tillbaka. Under frukosten i den superstarka soluppgången så kände jag den där lusten att bara åka iväg ut med kameran. Den känslan har varit som bortblåst senaste månaderna, och kameran har stått som en prydnad och samlat damm typ…
Sagt och gjort. Jag tog en vända till Stabby Backe och prästgård strax väster om stan.
Det är fantastiskt hur allting kan bli så fint när solen skiner! Nu menar jag inte att Stabby backe är fult annars, det är ett superfint frilufts- och fornminnesområde. Men det blir verkligen påtagligt vilken skillnad det gör när solen ligger på och allting glittrar och speglas.
Som många andra platser i och omkring Uppsala, så är Stabby backe berikat med flera gravar från järnåldern.
In fact: hela skogen är mer eller mindre ett gammalt gravfält!
Dagen i ära skruvade jag till och med bort filtret från objektivet eftersom jag ville fånga solen så bra som möjligt. Det finns många självklara fördelar med filter, men nackdelen är att det gärna blir flares när man fotar i motljus… but not today!
Prästgården i Stabby räknar sina anor från 1500-talet och har tjänat som bostad åt en rad präster och deras familjer.
Minne av en sommarlek? Friluftsdag?
Frostiga gåtor i gräset…
Idag känns det också helt okej att marken är snölös. Januari kan vara fint ändå!
Och hur fin denna dag än är så gick det upp för mig att kameran behöver rengöras ordentligt! Den har ju typ stått sen Gambiaresan, och är fortfarande saltstänkt och dammig…
Den behöver ju också en nystart tänker jag.Detsamma gäller min dator – har nämligen tagit mig i kragen även där och köpt en stooor hårddisk till alla bilder. Förhoppningsvis kommer den nästa vecka så att jag kan dra igång och vårstäda bland bilderna…
Until next time!
-
The journey continues…
…och nu är jag faktiskt klar med redigeringen!
Men det blev på tok för mycket bilder för bara ett inlägg till, så det får bli ännu ett imorgon, och kanske ytterligare efter det.
Så låt oss rulla vidare genom Gambia mot huvudstaden Banjul!
Det finns väl inget bättre än att hoppa in i en främlings bil i ett nytt land! En bil som dessutom hade sett sina bästa dagar… om den nånsin haft några.
Målet var som sagt Banjul och Albert Market, en marknad som enligt gambierna själva är landets bästa! Här kan man köpa allt från torkad och otorkad fisk, kött, kryddor, flipflops, smycken, målningar, sängar och mycket annat.
Sänggavel någon?
I denna verkstadsliknande byggnad satt massor av skräddare och sydde ihop textilier av alla de slag!
Efter marknaden ville våran personliga guide visa oss hamnen och färjorna
Sagt och gjort! Här kommer en stor del av fiskare in, samt varor som fraktas med båt till och från landet.
Om man är svag för djur (som jag) så kan det vara lite jobbigt att se hur många djur här strövar omkring utan nån som bryr sig om dem. Dock verkade det inte gå någon större nöd på denna vovve, bara lite loppbiten kanske!
Vårt fordon för dagen.
En allmän streetsmart-grej brukar ju vara att inte åka med en taxi som är krockad. Våran jeep var nog mer krockad än okrockad, vindrutan var lagad med färggrann tejp så man knappt såg ut, och sätena satt löst. Men vad tusan, det är ju sånt här som är sköjj med att resa!
Guiden Yaho tog oss ändå relativt tryggt genom gatorna i Banjul.
Det är dock ganska väntat att trafiken här inte är som hemma i Sverige. Men det verkade ändå flyta på ganska bra trots att man inte följer några egentliga trafikregler. Förutom att för det mesta köra på höger sida.
Övertydlighet är alltid bra!
Egentligen ska man vara försiktig med att fota på allmänna platser i Gambia eftersom vissa kan ta väldigt illa upp. Att fota t.ex. militärer och poliser är dessutom förbjudet. Jag märkte dock inget av detta, utan alla verkade vara ganska chill och/eller upptagna med sitt.
Efter allt myller och liv i Banjul samt sjukt förorenad luft, så var det ganska skönt att komma tillbaka till hotellet och slappna av lite…
Har man trots allt vägarna förbi Gambia så tycker jag definitivt att man ska besöka Banjul och marknaden. Allting är billigt och spännande, så är man duktig på att pruta (som inte jag är) så kan man få saker nästan gratis.
Det bästa med resan är dock yet to come, och jag ska bland annat lägga upp en bild som jag velat ta typ hela livet, men fick möjlighet först nu!
Until next time!
-
Lusse, kattfödelsedag, och… Gambia!
Nu är jag ”äntligen” hemma från en fantastisk vecka i Gambia! För det är ju alltid lite blandade känslor att behöva lämna sin semester för att återvända hem till vardag, (kyla) och rutiner… Jag hade typ glömt bort Sverige, julen och allt det där, och levde verkligen för dagen – underbart helt enkelt!
Men idag är faktiskt inte vilken dag som helst. Förutom att vi landade vid fyratiden imorse så är det också Lucia, och inte minst, min älskade fluffkatt Sallys födelsedag! Hon har nu nått den aktningsvärda åldern av 9 år, men vi hoppas såklart på många fler år tillsammans.
Så jag har gosat med henne lite extra idag, och tagit tag i redigeringen av alla hundratals bilder från resan. Det tar ju sin lilla tid, men jag tänkte att jag iallafall kan börja med att slänga upp ett gäng nu, så ska jag fortsätta imorgon. Enjoy!
Det började med att en stekhet buss tog oss den cirka 30 minuter långa resan från flygplatsen till hotellet. Massor av boskap längs vägen!
Vårat hotell låg i utkanten av Gambias största stad, Serrekunda. Ett stenkast från havet också, mycket spejsat!
Eftersom vi var ganska trötta efter resan så blev det inte så mycket gjort första kvällen… men vi hade en skaplig utsikt från hotellet!
Följande dag blev det dock lite mer action och vi fick bland annat bekanta oss med det gambianska köket!
Som till exempel Chicken Yassa, en ganska stark kycklingrätt med jordnötter och lök. Me like!
Och inte minst fick vi bekanta oss med djurlivet! Denna gjorde oss sällskap vid middagen och arten heter green vervet monkey. Apor är ju no surprise vanliga nästan överallt i Afrika, men för oss nordbor är det ju definitionen av exotiskt att se dessa vilda djur…
…tills man inser att de praktiskt taget bor på samma hotell som oss, och ganska ofta roar sig med att springa runt på hotellets plåttak och leva loppan!
Dessa apor är helt klart vana vid människor, men fortfarande ganska reserverade och väldigt snabba. = skitsvåra att få med på bra bilder.
Men stå still då!!
That’s better!
Tacka vet jag katter som iallafall kan posera liiite!
Mot kvällningen blev det promenad utmed vägen och tävling i att ducka för mygg!
Gambia är ett fattigt land, men man klarar sig ändå relativt bra tack vare fisket och den stora Gambiafloden som rinner genom hela landet.
Även om jag skulle vilja så kan jag inte lägga upp precis alla bilder från resan… men detta var som sagt bara början, och nästa omgång kommer med strandliv och vår utflykt till huvudstaden Banjul!
Until next time!
- Foto, Historiska ting, Naturligt, Okategoriserade, Övernaturliga ting, Väsen, myter och vidskepelser
Ett år med Emblas!
Tiden går snubblande fort, och det blir extra påtagligt när jag, liksom många andra, har en blogg att titta tillbaka på för att se vad man egentligen har gjort med sin tid.
Idag är det nämligen ett år sedan jag bestämde mig för att starta en historieblogg, a.k.a Emblas! I december förra året var jag sjukskriven i nästan en månad på grund av en ryggskada. Jag visste från dag ett på sjukskrivningen att jag skulle bli tokig av rastlöshet om jag inte hade nåt att göra på dagarna. Så jag tänkte att nu skulle jag passa på att starta den där bloggen jag gått och fnulat på ett tag!Jag ville inte starta en livsstilsblogg eller vardagsblogg eftersom jag helt enkelt inte tycker om att prata/skriva om mig själv… Så det fick bli en kombination av mina intressen inom historia, oknytt, foto och skrivande (och lite annat)! Resultatet blev denna hybrid-mashup-blogg som jag måste säga att jag ändå är ganska stolt över!
Framförallt är det otroligt kul med alla kommentarer och mejl jag fått av er som läser bloggen! Det gör det verkligen värt att lägga ner tid på att få till så bra inlägg som möjligt, och jag hoppas att det kommer att gå hem även i framtiden.
Även om jag inte har några ambitioner att bli en ”stor” blogg, så känns det ändå väldigt hedrande att fler och fler hittar hit. De första månaderna hade jag kanske 10-20 läsare om dagen, och idag är Emblas stadigt i topp 10 av de mest lästa Uppsalabloggarna – svinkul!Men enough chitchat, nu tar vi en titt tillbaka på hur det har sett ut här det gångna året!
Mitt första inlägg i december förra året handlade om min kärlek till gamla Uppsala.
Jag var inte riktigt hemma på hur jag skulle skriva inläggen och layouten på bloggen var ganska trist…
I januari började jag skriva på min bloggserie om svenska hjältar och legender. Superkul tyckte jag!
I februari flyttade min underbara fluffboll Sally in hos mig!
I mars fortsatte jag med serien om väsen och varelser i folktron. Inlägget om mylingar är fortfarande ett av de mest populära på bloggen!
Samma sak gällande min medeltidsklänning!
I april var jag på fotoutflykt med pappa i Sala. Våren var definitivt på ingång!
I maj besökte jag ett alldeles magiskt vackert ställe i form av Linnés Hammarby, alldeles utanför Uppsala.
Kommer definitivt återvända hit nästa vår/sommar!
I juni blev det ganska mycket flängande, som hör sommaren till. Det blev bland annat en vända hem till skogarna i Norberg.
Och midsommar ute på fälten!
I juli drog jag iväg på min efterlängtade historiska roadtripp. Bland det bästa jag gjort på väldigt länge!
Augusti betyder Medeltidsveckan! Även om jag bara var där ett dygn denna gång.
I september hade hösten kommit för att stanna. Och jag åkte bland annat till Skokloster och kikade runt.
I oktober började bloggandet gå ner lite i dvala, precis som jag själv. Höstmörkret gör mig alltid extremt opepp på typ allt…
Samma sak gällde typ hela november, men det blev åtminstone en sväng till huvudstaden och Livrustkammaren!
Och december…? Ja, jag har åtminstone hunnit julpynta och baka lussebullar. Men julmys-känslan är lååångt borta eftersom allt mitt fokus ligger på Gambiaresan som bär av på tisdag! (Därav bloggfrånvaron senaste tiden, och en ursäkt på förhand för frånvaron fram tills vi kommer hem igen den 13e…)
Iallafall, det ska bli SÅ spännande att åka dit och uppleva kulturen, djuren och framförallt värmen! <3
Resväskan står framme och passet är giltigt, here we go!Önskar er alla en underbar helg och första advent!
Until next time!
-
Stiliga ställen jag vill besöka III – Dartmoor
Detta är ett ställe som jag både vill och redan har bestämt att jag ska besöka i början av sommaren nästa år! Har ju berättat lite om denna drömresa tidigare, (läs här!) och när jag var på min historiska roadtrip i somras så bestämde jag mig för att nästa långa roadtrip ska bli denna – Cornwall, och framförallt Dartmoor.
Bild Jag är helt övertygad om att Dartmoor är paradiset på jorden, och alltid har varit det. Och för mig så räcker det inte med att bara titta på bilder och videor därifrån. Jag måste åka dit och se det med egna ögon!
Bild Att få se de öppna hedarna och de urgamla landskapen som har inspirerat författare och sagoberättande i många hundra år är verkligen en dröm som går i uppfyllelse.
Här finns förutom vacker natur utan like, även ruiner från kända och okända tider, vilda dartmoorponnyer, gravplatser, och mycket annat.
Bland annat ska Baskervilles ondskefulla hund springa runt i Dartmoor, som beskrivet i romanen av Sir Arthur Conan Doyle…
Bild Tyvärr har vi inte riktigt såna här fantastiska landskap i Sverige. Men som tur är så är så ligger England relativt nära och kan kompensera för detta. What luck!
Så om ingenting väldigt oförutsett inträffar det närmaste halvåret, så kommer jag att vara ofattbart överlycklig över att få besöka denna sagolika plats!Until next time!
-
Stiliga ställen jag vill besöka II – Machu Picchu
Att bara vandra en liten bit längs Inkaleden vore nog ett fantastiskt äventyr i sig. Men att ta sig upp till nästan 2500 meters höjd och blicka ut över det som på 14-och 1500-talen var ett av inkarikets många fästen… det vore verkligen en dröm som heter duga!
Jag minns faktiskt första gången jag stötte på Machu Picchu. Det var när jag var i typ 7-års åldern och spelade ett TV-spel till Supernintendo som heter Top Gear. Det går ut på att köra racingbil runt olika banor i hela världen. Och en av dessa banor råkade då vara Machu Picchu. Jag frågade mina föräldrar vad det var för något, och de sa att det var en gammal stad i Peru. Sen tänkte jag inte så mycket mer på det.
Bild Det var först kanske 10 år senare som jag på riktigt fick upp ögonen för de gamla sydamerikanska rikena – mayaindianerna, aztekerna, och såklart, inkafolket! På spanskalektionerna fick vi lära oss en del quechua, språket som talades långt före inkariket, och talas än idag av folken som bor i de sydamerikanska högländerna.
Nördig som jag är så slås jag också alltid av häpnad inför alla storslagna monument och konstruktioner som människor har kunnat uppföra genom tiderna, och detta med extremt simpla metoder. Machu Picchu är just ett sånt exempel!
Att inkariket till stor del var beläget högt uppe i Anderna förklarar ju såklart Machu Picchus läge. En stad som fallit i glömska genom århundraden, för att sedan på relativt kort tid bli ett enormt populärt turistmål säger ju rätt mycket om den dragningskraft som inkakulturen fortfarande har!
Bild Kommer jag att återvända till Sydamerika en vacker dag..? Högst troligt!
Until next time!
-
Stiliga ställen jag vill besöka I – Kinesiska muren
I’m still here!
Och nu ska jag ta mig i kragen och börja med en ny liten ”serie” här på bloggen som jag gått och fnulat på ganska länge.
(ni minns kanske mina tidigare serier om svenska hjältar, samt väsen i folktron)
Denna gång rör det sig helt enkelt om platser runt om planeten som jag ännu inte varit på, men väldigt gärna vill besöka av olika anledningar!
Det blir trevligt också, eftersom några av er läsare kanske till och med har varit på vissa av dessa ställen och kan dela med er av era erfarenheter.Först ut är då Kinesiska muren – The Great Wall of China!
Bild Ett underverk utan like, som stått stadigt i över 500 år.
Jag har alltid varit fascinerad av de stora kulturerna i Asien och deras historia. Kinesiska muren utgör ju på många sätt ett landmärke rent geografiskt, men också kulturellt och politiskt.
En symbol för hur de storslagna kejsarna kunde knäppa sina motståndare på näsan och stänga ute oönskat besök!
Bild Det som skrämmer mig mest med att besöka denna spektakulära konstruktion (utöver den långa flygresan) är det faktum att Kinesiska muren ju är ett av världens stora turistattraktioner. Och detta innebär ju då mängder med turister, som alla ska trängas, fota, gnälla, knuffas, etc.
Att åka till Kina är inget som är orealistiskt för mig. Men att stå ensam på muren och blicka ut över Juyongguan i solnedgången, så som många kinesiska härförare måste ha gjort är kanske lite orealistiskt… Vad vet jag?
Until next time!
